Jag trotsade min rinnande näsa och hostan, och tog mig till Stockholmspremiären av magikern Juliens Dauphins show igår. En av mina äldsta vänner Tintin Anderzon är hans assistent showen igenom. Jag har aldrig varit på en magisk show förut. Har ju sett alla de här filmerna, och alltid fascinerats av själva cirkuslivet. Det var liksom bra allting, stämningen, ljussättningen, musiken.
Alltså, jag är ganska tagen, fortfarande. Det var som att få vara mitt i en saga. Flygande bord, duvor och spelkort som försvinner, utbrytarnummer. Och så den fantastiska Tintin som tillsammans med den från Hollywood kände ”dvärgen” (jag vet man ska säga kortväxta, men i numret så leker han själv med det, och kallar sig dvärg) Ricky Dee liksom fulländade hela showen. Magi på hög nivå, som en spännande saga. Ja, som att vara mitt i Harry Potter typ. För en stund försvann jag bort, så där som man kunde göra när man var liten och faktiskt trodde att man kunde flyga, för att man drömt det.