att vakna i paradiset

Varannan månad är det meningen att jag ska hålla i yogakurser på en kompetensutvecklingskurs för kvinnliga chefer. I morse var andra gången och jag pratade om kropphållningen, hur viktigt det är med en bra hållning också i ens chefposition. Att man inte går in och tar ett rum, med hängande axlar och krum rygg, utan med ett öppet hjärta och en stolt hållning. Vi har inget att be om ursäkt för. Inte heller behöver vi kvinnor förminska oss. Näe, ta lite mer plats och visa stolt upp vem du är. Sträck på ryggen. Brösta upp och ut dig själv.
Det är kul. Man kan ju inte tvinga på människor yoga, men det är härligt när man kanske väcker en och annans lust att vilja bry sig lite mer om sig själv. På många effektva och begåvade kvinnors ”to-do-lista” hamnar att ge sig själv tid, längst ner. Det är inget man prioriterar. Det krävs så mycket av oss -tror vi. En kvinna på kursen är gravid, hon berättade att hon lovat jobbet att hon skulle jobba precis som vanligt, om inte mer ända fram till förlossning.
Vilka krav vi ställer på oss själva.
Idag vet vi att de kvinnor som varvar ner, tar det lugnt några veckor innan förlossning oftast får en lättare förlossning.
Att stress och jobb ända in i det sista ofta ger en jobbigare och längre förlossning.
Lugn och ro, borde vara ett ämne på skolan. Vi kan så mycket, vi är så bra på att vara effektiva och duktiga och så fruktansvärt dåliga på att lyssna till vår inre röst som faktiskt säger ta det lugnt. Ta ett djupt andetag. Gå och lägg dig.
Idag vaknade jag upp i den här miljön.
Så fantastiskt vackert.
Maten är kärleksfullt lagad.
Omgivningen är så vacker att man kommer på sig själv med att hakan hänger en bit ner på halsen. Totalt avslappnad bara av miljön.
I en sån här miljö är det lättare att varva ner än i stan.
Så härligt med såna här oaser.
Gå in och njut lite, de har också gjort en kokbok http://www.drakamollan.com/