Ibland chockas man över folks fördomar. Men det är lätt att hålla dem borta, inte bli berörd, särskilt om de som har fördomarna är en bit ifrån en. Men när man sitter mitt i en familjemiddag och en ingift i släkten häver ur sig rasistiska åsikter, hjälp. Jag var helt oförberedd.
Och när man konfronterade den personens åsikter, blev åsikterna värre och värre. De växte och bakom fasaden av att vara personen från landet, fanns en nedlåtande människosyn som gjorde mig så ledsen.
Jag är inte dum, jag vet att många har fördomar. Även jag själv. Men jag försöker jobba med dem. Men en sak är säker jag ser mig inte som mer värd på grund av min hudfärg. Och jag använder inte nedlåtande ord för människor från ett annat land, eller infödda svenskar som inte är blonda och blåögda.
Jag trodde att folk som är runtomkring mig var smartare än så.
En dum människa är en dum människa oavsett hur den ser ut.
En snäll människa är en snäll människa oavsett hur den ser ut.
Egentligen är det så enkelt.
Men nu fick verkligen rasismen ett ansikte och det ansiktet var närmre mig än jag trodde. Sånt gör mig rädd.
Hej,
jag förstår vad du menar. Jag har ett par sådana här personer i min närmaste familj också. När dessa ämnen kommer upp ser jag mig bara nödgad att inte delta längre. Jag har gjort klart att jag inte accepterar deras åsikter och attityder men att jag älskar dom som människor. Det är väldigt sorgligt. Jag ser ändå att deras åsikter inte håller när det kommer till verkliga situationer, då agerar dom med medkänsla, dom är riktga "softisar" och attityderna handlar mer om åsikter och reaktioner över vad dom läser i media osv. Skulle dom även agera utifrån dessa åsikter, då skulle jag bryta. Allt jag står för och arbetar med dagligen är just det dom föraktar mest. Det är kanske ödets ironi att dom har mig i sin familj, dom kan liksom inte undgå att konfronteras med det.
Ha det gott, kram M
Vi kan inte ändra andra människor, men vi kan ändra oss själva.
Fördomar finns alltid runt oss. Det är betungande att suga i sig negativ energi. Genom att föregå som gott exempel kan vi hoppeligen få den negativaste åsikten att smälta.
Att sprida yogan vidare är en stark insats!
Det finns överallt i familjen, på jobbet. Det viktigaste känner jag är att man står för det man själv tror på. Och inte tiger när andra säger det man inte håller med om! Men visst blir man lite förvånad när människor i ens absoluta närhet kan uttala rasistiska åsikter. Min brorson var väldigt kategorisk en tid, det hela slutade med att han nu har bildat familj med en tjej från Libanon 🙂
När min man och jag lärde känna varandra så kom han ofta till Sverige och hälsade på mig. Vid ett tillfälle bjöd mina "kompisar" hem oss på middag. Hela tiden kommenterade de att han inte var svensk och sa saker som – jasså , tvättar de händerna i Italien innan de äter? och liknande roligheter. De sa sen, när jag blev arg, att de ju bara skämtat och vi försökte att träffas någon gång till men det vara bara pinsamt. En kompis sa att hon inte hade något emot att jag var tillsammans med en italienare – Bara han inte slår dig!
För mig kan de ha kul utan oss och har inte träffat dem sen dess.