Det är tre månader mellan de här bilderna. Den glossiga bilden när jag har hår togs i samband med omslagsfotograferingen till boken Knip för bättre hälsa Det var i juni 2012. Precis efter den plåtningen, dagen innan midsommarafton samma år skulle jag få beskedet om att jag hade inflammatorisk bröstcancer i mitt högra bröst. Bilden till höger är tagen i augusti, i samband med att Petri Räisanen kom och gästade min yogastudio i Båstad. Tänk vad mycket som kan hända på kort tid? Hur ens liv kan förändras och då menar jag så klart inte bara utseendemässigt. Utan hur ett besked kan störta om ens liv och hur lång tid det kan ta att komma tillbaka. Hur lång en sorgeperiod är. Man kanske inte ens kan komma tillbaka? Jag tror inte det. Förhoppningsvis blir allt bättre, förhoppningsvis hittar man ett nytt stråk. Ett nytt sätt.
Och så är det mycket i mitt liv har blivit bättre. Men verkligen inte allt.
Jag har ett problem, jag skulle vilja ha hjälp med. Vet inte hur jag ska tänka. Upptäcker att det här mer och mer tar över mina tankar. Jag orkar inte oroa mig. Vill inte. Vill bara att någon ska säga vad jag ska göra OCH samtidigt lita på att det blir superbra. Jag vill lägga mitt öde i någon annans händer, precis som jag kände när jag var mitt uppe i cancerbehandlingen. Då när jag la mig i vårdens händer. Men det funkar ju inte så. Jag vet det. Ingen annan kan hjälpa mig med svåra beslut. Ingen annan kan egentligen råda mig. Men ni kan hjälpa mig med information. Så tänker jag. Även om en stor del av mig vill bli en bebis, ni vet som blir ompysslad på ett kärleksfullt sätt.
Förra året skulle jag ha ha rekonstruerat mitt bröst, men jag avbokade. Jag oroade mig så för operationen, om något skulle gå fel.
Om någon månad ska jag få göra supramikrokirurgi för att hjälpa mitt lymfödem. Jag har ju inte riktigt förstått hur det går till men typ, de ska på något sätt leda ett par lymfkärl till blodkärl. Så att det kan tömma sig där så det inte blir stockning i min underarm.
Men så blir jag plötsligt så osäker.
Nu är jag så rädd för komplikationer. Så rädd för biverkningar. Jag har så svårt att vara glad och se fram emot den här operationen.
Vad ska jag göra?
En del av mig och jag vet att det här låter hur konstigt som helst, men en del tror att jag skulle kunna få bort lymfödemet på alternativ väg. Men det är så jävla dyrt.
Jag är redan uppe i summor som jag tagit ur min egen ficka som på något sätt känns ovärdiga. Pengar som jag egentligen skulle velat lägga på andra saker. Som att bygga en bokhylla. Fixa därhemma.
Det är stundvis tröttsamt att en sån stor del av min energi går åt till att må bra, inte ha ont, inte svullna upp i armen, inte må dåligt av sviterna efter cancerbehandlingarna.
Därför känns en operation bra, enkel då slipper jag lägga det lilla extra jag har på alla dessa behandlingar. Men så kommer oron.
Blä för cancer.
Blä för alla jävla biverkningar.
Blä, blä, blä.
Jag förstår din oro och ja..besked kan få en omkullkastad oerhört länge…känns bättre vissa dagar..Men det kommer alltid finnas kvar..
Försök lita till något slags magkänsla..Operation eller inte..strunta i pengarna..bokhylla eller frisk arm? Frisk arm! Det är värt allt!!
Massa kramar och lyckönskningar i ditt beslutsfattande. Jag hade pratat med många läkare och sedan tänkt..och sedan gjort..tror jag. Lita på din klokhet. Snart infinner sig nog rätt tanke om detta..
Kram Maria i Malung.
Jag hoppas att du åtminstone har varit i kontakt med någon lymfterapeut? Ofta fysioterapeuter med vidareutbildning som vet hur lymfsystemet fungerar. De kan hjälpa till med lindrande och förebyggande åtgärder.
Kram och lycka till
absolut, jag går hos både en bra fysioterapeut och en bra lymfterapeut.
Åh, svårt! Är det biverkningarna eller operationen som skrämmer mest? De gånger jag opererats har jag alltid haft dödsrädsla innan. Tror att jaginte ska vakna, att de ska slinta och skära av pulsådern eller nåt. Men oftast går det ju bra. Kräv läkarna på så mycket fakta du kan, be dem dokumentera det, och följ sedan magkänslan skulle jag säga. Svårt dock!
Denna kvinnan är otroligt duktig både på vägledning och läkning. http://www.qiwell.se
Vissa föds helt enkelt med fantastiska förmågor och en kontakt med henne kan kanske hjälpa dig på flera sätt ❤
Brukar aldrig skriva svar på såna här trådar eller bloggar, men det kändes som att jag ville ge dig möjligheten att veta att denna kvinna finns ?
Alla operationer har sina risker, men hur stora är riskerna i förhållande till det som operationerna kan förbättra? Jag tror att det är viktigt att tänka igenom och känna vad som är viktigt för dig. Lymfödem ger mycket besvär så där kan ju fördelarna med operationen överväga de ev riskerna. Angående operation av bröstet så har jag en vän som precis har tagit bort båda brösten och fått implantat och det gick bra. Där kan det kännas bra att träffa och diskutera med en kirurg och få förtroende för den personen. Är själv opererad för BC (två operationer) och det bröstet är mycket mindre än det andra och de frågade om jag vill operera mitt friska bröst så att de blir lika. Men än har jag inte kunnat göra det och jag vet inte om jag vill. Ta hand om dig!
Jag förstår din oro. ? Finns det någon information om vilka komplikationer man kan råka ut för av en sån operation? Jag hade nog försökt ta reda på det på något sätt. Om man kan, det finns kanske inte så mycket om just en sådan operation. Du är viktigast, lägg pengarna på ditt välbefinnande så klart!?
Hej Karin! Jag har följt dig ett tag nu. Kan inte annat än beundra dig. Din kamp mot en olycklig händelse, som format mkt av ditt liv sen det hände. Jag skulle vilja be dig om att försöka släppa oron och istället fokusera på allt det fina, underbara i ditt liv. Genom att ändra riktningarna på dina tankar kommer det kunna bli precis så som du önskar dig.
Mvh Christopher K.
Vet precis hur du känner! Gjorde själv en rekonstruktion 2010 och har aldrig ångrat det, var vidrigt orolig och rädd innan men allt gick bra. Tycker du ska op din arm, för ju mindre besvär man har som påminner om det vidriga man gått igenom desto bättre. Man blir ju ändå påmind varje gång man ser sina bröst sig i spegeln, men att ha en arm du störs av hela tiden är inte ok. ALLT som kan hjälpa för att minska biverkningar tycker jag är bäst att göra något åt. Du gör så mycket bra för dig själv och din hälsa, toppen tycker jag! Livet blir aldrig detsamma, men man måste göra det bästa av hur det blivit…. Jag checkade in dig när du skulle till Doha/Goa om du minns. Stor kram Eva
Hej!
Hittade nyss till din blogg, då jag nu är i en liknande situation som du varit i tidigare.
Kan tyvärr inte alls råda dig i detta. Jag är tudelad i frågan. Skära eller inte skära i kroppen. Hjälpa den till en ” konstgjord läkning” eller hjälpa den till en naturlig läkning, men som kanske tar jättelång tid! Jättesvårt!
Låt magkänslan styra dig rätt. Sänder dig ljus och kärlek.
Kram
Hej fina du!
Jag tycker att du ska prova de naturliga vägarna först även om det kostar, din magkänsla verkar säga det.
Massor med varma kramizar
Tycker att du skall operera. Jag har ju halscancer och efter tre operationer är nerverna i ”olag” Har en brännande smärta ständigt. Gjorde en magnetröntgen på huvud hals och halsmuskel i måndags. Fick resultat i går, men har inte hämtat det på sjukhuset.
Vågar inte… Är så fruktansvärt rädd att dom skall ha hittat nya tumörer.
Rädsla och oro äter upp människan inifrån.
Jag anser att kan man operera så gör det. Själv har jag varken utsatt mig för kemo eller strålning och levt ett bra liv i sex år efter första operationen. Tre år efter sista.
Diagnos för tungrotscancer är 90% dödlighet… men dom flesta dör av behandlingarna, tyvärr. Jag bor på Mallorca och behandlas här.
Prova kost förändring först, samt omställning till organiskt och eko i hela hemmet. Deo med antiperspirant orsakar t.ex. bröstet cancer och problem med lymfkörtlarna, så rensa i badrumsskåpet.
I övrigt lyssna på hjärtat, meditera, motionera.
Hittat till den blogg idag, så inte följt dig tidigare. Ingen läkare själv, men förstått att kostråd och rensning av kemikalier i hemmet är det ”sista” läkare nämner OM de någon sin gör det.
Förstår dina tankar. Har själv haft bc och vi har haft kontakt tidigare. Inte lätt detta men jag tänker såhär, då du hela tiden påminns och lider av sviter efter behandling är kanske operation den rätta vägen. Lymfödem är dynamisk och föränderligt beter sig olika dag för dag och du påminns ständigt. Jag har ont i mitt opererade bröst har kanske en strålskada, detta gör att jag ofta tänker på vad jag har gått igenom. Tror att det är viktigt att få bort dessa störningsmoment för att gå vidare och få en balans i tillvaron.
Rekonstruktionen av bröstet kan du ju ta när du känner dig mogen för det och har stark motivation.
Hoppas att du kommer fram till ett bra beslut.
Kram Annika
Kära Karin! Unnar dig verkligen att leva livet utan oro för din hälsa. Ta reda på fakta, om det finns statistik,? – Gör en + och – lista dvs fördelar / nackdelar med en operation resp inte operation. Tänk på hur länge du har försökt alternativa lösningar.
Hej Karin, Du har varit (och är) min inspirationskälla och förebild i många år och jag beundrar din öppenhet. (”Känner” dig genom dina böcker, läst om dig och sett dig på TV:n, nu även genom dina nyhetsbrev).
Jag undrar om du känner till META diagnos. Där ställer man frågor för att identifiera underliggande konflikt bakom en fysisk symtom? En modell som biologisk och vetenskapligt förklarar sjukdomsprocessen och följer naturlagarna. Berättar inte mer utan hänvisar till http://www.metamedicin.se om du är intresserad. Lycka till – med vad du än väljer som känns rätt för just dig. Lisbeth!
Tack snälla
Hej Karin, med alternativ vård är det ju att betala själv. Jag har också slitits mellan traditionell och alternativ vård i svårare sjukdomssituationer och försökt med traditionell men det har inte fungerat så nu är det av erfarenhet bara Kilmaninstitutet och Lena Jonsson där och Vidarmottagningen i Järna som jag använder.
Ja, Kilman kostar mycket men för mig är det värt det, jag blir bra. Kan inte gå så ofta, ekonomin sätter stopp men jag går när det är akut eller någon gång per år och jag har fått ordning på väldigt mycket, de arbetar på ett fantastiskt sätt med holistisk kinediologi, kost och även mentalt.
Kram och tack för härlig läsning i dina böcker och här på bloggen !