I dag. Idag är dagen jag åkte hem tidigare från Goa för. Idag är undersökningsdagen för om jag kan göra supra mikro kirurgi för att få bort mitt lymfödem.
Jag är så nervös. Det här. Den här stunden har liksom färgat mycket i mitt liv. Jag är liksom både förväntansfull och orolig. Orolig för att jag kanske inte funkar som patient, dvs att min arm är för skadad att de inte kommer hitta några ställen att leda lymfan till. Men också, om jag får göra operationen att den i ett senare skede kommer att visa att jag valde fel. Blä för beslut.
Jag orkar snart inte med alla beslut jag tvingas ta. Den här cancerresan. Det tar så på mina krafter. Att alltid vara vaksam, uppmärksam. Känna in. Känna av. Ta beslut.
Allt jag vill är att sitta på en vacker ö och skriva böcker.
Drömmen om den smärtfria kroppen. En kropp utan skador av olika biverkningar. Jag har börjat svullna igen. Hela kroppen. Märker att trots allt jag gör, trots att jag tar hand om mig själv, så fylls kroppen med vätska. Organen är trötta jag fattar det. Gud vad jag skulle vilja samla alla de bästa, alla och öppna ett hälsohem för cancerdrabbade.
Eller jag vet inte riktigt vad jag vill. Just nu är det lite som det är i mitt huvud. Nu ska jag yoga, sen ska jag ta mig till sjukhuset om några timmar.
För ett par dagar sedan, när jag var på min lymfödembehandling gick jag förbi den här bilen. Vem är den här Benson? Rosa kokboken II står det på bilen. Så då var det bil nr ett jag såg utanför Bok och bilblioteksmässan i Göteborg förra året. Ni vet vad jag tycker och tänker om Cancerfonden. Och för mig infinner sig bara känslan, det finns alltid någon som vinner, som tjänar pengar, blir rik på att vi får cancer. Alltid någon. Den här bilen ger inte mig hopp om bättre vård, bättre förutsättningar för oss som blir sjuka. Det är att stort rosa hån. Jag blir snarare ledsen och tycker att det är ganska ruttet. Vad tycker ni? LÄS GÄRNA DET HÄR
Allt har sin tid i evigheten kram❤️
Vackra du! Förstår dina tankar såväl. Försöker själv leva hälsosamt och fasar för den dag jag skulle få ett sådant besked som du fått. Av erfarenhet är jag skeptisk till mycket i den traditionella sjukvården och jag skulle absolut inte veta vilken behandling jag skulle välja. Hoppas verkligen att du nu blir hjälpt av den behandling du nu skall genomgå! Skickar varma tankar till dig denna dag!
God morgon raring! Förstår precis, ja så nära man nu kan komma en annan människas tankar och känslor. Även jag som frisk, i betydelsen fri från cancer, reagerar på det utstuderade gescheft som sedan några år direkt accelererat. Att tex Kellogs stöder Rosa Bandet tex är ju… ja tragiskt om allmänheten blir imponerad av. Kellogs produkter kan inte anses befrämja hälsa, en hel del kan, bla pga tillverkningsmetoder, ibland även råvarorna beskrivas som hälsovådliga. Beklämmande. Milt uttryckt. Förstår om du känner dig dubbel inför läkarbesöket, bli utvald eller inte. Och vad innebär behandlingen. Själv skulle jag försöka ta reda på hur pass aggressiv behandlingen är. Och ta ställning till det. Är det realistiskt. Eller kan den mer beskrivas som renande/rensande, stärkande eller… Samt vilket förtroende du får för läkaren, teamet osv. Många kramar Karin
Jag håller helt med dig. Som med alla andra sjukdomar måste man förstå helheten. Vilka pengar läggs på kost, livstil och förändringar och ansvarstagande varje individ kan gör istället flr symptomdämpning. Vissa tjänar pengar på människors rädslor. Wake up humanity!
Jag känner exakt så varje oktober och har aldrig köpt ett rosa band, bulle, böcker. Jag vet att de gör bra saker, människor får rehabiliteringsresor mm. Men jag blir beklämd och tänker alltid på: vart går pengarna, goowill-reklamen som allt det rosa ger. Kolla på oss vi har rosa bullar liksom. Socker och vetemjöl är ju btw inte bästa grejen i det här sammanhanget!