Författarnamn: Karin Björkegren Jones

ibland blir jag så trött

Jag älskar konversationer. Att få mejl och meddelande från läsare, verkligen. Jag får mycket mejl och ibland är det svårt, för det tar tid att svara på alla mejl. Och en del mejl behöver mer tid. Men jag har inte råd att svara på alla mejl. Jag svarar alltid personer som hör av sig med frågor om cancer, hypotyreos och biverkningar efter cancerbehandlingar. Jag kanske inte ger det svar de vill ha, eftersom jag faktiskt inte får ge råd. Men jag försöker och det har jag inga problem med.

Många av mina tankar och tips och research hittar man i mina böcker. Det är därför jag gett ut dem. När man köper en bok av mig, så ger det mig möjlighet att forska vidare. Men så får jag då och då mejl från personer som mejlet nedan. Ibland fascineras jag över att jag bara ska ge bort min erfarenhet och kunskap utan att få betalt eller kredd. Förutom att jag har lymfödem som en konsekvens av cancerbehandlingarna, så jag har intervjuat flera experter i min bok Omstart som handlar om hur man på alternativ väg tar hand lymfsystemet. Gett ut ut några poddavsnitt om lymfsystemet i min podd Kvinnoliv och utbildat mig till lymfmassör på Axelsons steg 1 och steg 2. Hur som här kommer en sån mejlkonversation där jag fascineras av att jag förväntas svara.

Han: Hej Karin. Jag håller tillsammans med en kollega på med ett samarbete(där jag utövar ashtangayoga och hon med lymfmassage) och jag skulle vilja få dina tankar på hur de förenas och möts då vi avser skapa en kurs som inkluderar både yoga och lymfmassage. Tacksam för dina tankar kring erfarenhet så snart du har möjlighet. Namaste.

Jag svarade: Hej jag såg ditt mejl. Förstår inte hur du tänker. Ska jag berätta hur jag tycker att ni ska lägga upp er kurs? Mvh

Han: Hej, nej inte alls. Jag försökte bara ge bakgrund till min fråga. Du har ju erfarenhet av båda och jag undrar hur du anser att de går ihop? Är ashtangayogan för dynamisk för att få igång lymfan? Har du helt övergett ashtangayogan och gör något lugnare nu? Det är perspektiv jag undrar över. Är ashtangayoga lågintensivt nog för att jobba med lymfan? Givet anpassar man ju och börjar försiktigt som nybörjare i yoga men kan DU se att solhälsningarna Kan vara gynnsamt? Hoppas att jag gjort det mer konkret nu.

Han: Fick du meddelandet?

Han: Hej, jag vill bara veta om du kommer att svara alls, och i så fall när. Det är okej om du behöver tid men jag skulle uppskatta ett snabbt: Hör av mig lite längre fram när jag har möjlighet. Så slipper jag vara hängande. Tack!

Jag svarar: Du hittar mycket i min bok Omstart. Du hittar den här www.bokus.com/karin

Han: Sista fråga: Praktiserar du ashtangayogan längre?

Om man inte vet att ashtangayogan går att göra i långsam takt, med bra andning och att solhälsningarna går att modifiera. Änglavingarna som man gör i egenvården och inför sin lymfmassage är ju inspirerade av solhälsningarna. Ska man verkligen göra en kurs om lymfsystemet då?

Här hittar du min bok OMSTART FÖR EN STARKARE, RENARE OCH FRISKARE KROPP

OCH här kommer två avsnitt om lymfsystemet i min podd KVINNOLIV.

LYMFSYSTEMET OCH ANDETAGET

LYMFMASSAGE

meningen med livet

När jag började blogga nån gång 2009 döpte jag den här bloggen till Yoga, mat och meningen med livet. Jag har nog alltid varit väldigt intresserad av den frågan. För vad är meningen med livet? Det verkar vara så olika och kanske förändras tankar när vi åldras och när vi utsätts för tuffa saker i livet. När jag sommaren 2012 fick diagnosen hormonell och inflammatorisk bröstcancer så kom mitt liv att handla om precis det, alltså om Yoga, mat och meningen med livet.det var liksom min drivkraft. Ändå lite märkligt, eller hur? Jag ska sätta mig med mina svar och se om de ändrats. Om jag tänker och känner annorlunda idag.

Men innan, alltså i början så fick ni läsare av den här bloggen möjlighet att varje söndag få era svar publicerade i den här bloggen. Tycker fortfarande att det är en bra ide. Eller vad säger ni?

Vill du får dina svar publicerade hos mig? Mejla mig dina svar på följande frågor och skicka med ett foto till karin.bjorkegren@telia.com

Namn:

Ålder:

Yrke:

Civilstånd/Familj:

Bor:

Vad är meningen med livet?

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?

Vilken är din livsfilosofi?

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

supporta oss

Jag tycker inte reklam är alldeles enkelt. Jag måste gilla och använda de grejer som jag gör reklam för, annars blir det jättekonstigt för mig. Jag tycker att jag har ett ansvar. Bara för att företaget som vill att jag ska göra reklam säger att produkten är bra, betyder inte det att produkten är bra. Det kan vara ett innehåll som är tvivelaktigt. Det finns massor som jag känner att jag måste ta reda på innan jag gör reklamen. Ibland skulle jag önska att jag inte tänkte så, eftersom vi behöver alla försörja oss.

Men för alla oss som har poddar på Acast som inte har sponsrat redaktionellt innehåll. Har nu Acast utvecklat det här:

Numera finns det en ”knapp” på vår podd PAUS där man kan supporta oss. KOLLA HÄR

Så om du gillar PAUS SOM DU HITTAR HÄR blir vi sååå glada om du visar din uppskattning genom att skänka en slant. Det gör att vi kan rulla vidare.

Jag är så glad att podden ökar hela tiden och tack för alla meddelande ni skickar om hur mycket podden betyder för er. Det gör mig så glad.

Och förresten vad tyckte ni om senaste avsnittet Välkommen till Gotland?

men hallå

för 25 år sedan gjorde jag mitt första programledarjobb i talkshowen Men hallå som gick på Tv4. Idag var första gången på just 25 år som jag såg det. KOLLA HÄR

Jag hade jobbat med tv sedan jag var 23 år, hela tiden bakom kameran. Men Bella Goldman som var programledare i säsongen innan hoppade av och vi behövde snabbt få in en ersättare. Jag hade jobbat med research i programmet och producenten Madde Stenberg tvingades mig att kliva fram framför kameran. Det var inget jag ville. Jag var så blyg. Men jag krävde att få gå en programledarkurs på SVT, vilket jag gjorde i tre dagar. Idag tycker jag ju att det är jättekul att vara framför kameran. Tänk vad det kan förändras.

Jag gjorde programmet med Paolo Roberto. Nu lägger ju folk upp allt möjligt där Paolo medverkar. Så plötsligt dök ett av programmen upp.

Visst hade vi våra fajter jag och Paolo, särskilt om feminism. Men jag blev oerhört besviken när jag läste om vad han gjort. Jag tänker att det får stå för honom.

Jag vill ändå känna mig stolt över mitt första programledarjobb.

Så kul att se och höra mitt unga jag.


vad är sant och vad är falskt

En bild säger mer än tusen ord säger man. Men ser man verkligen allt i en bild? Vad uppfattar man? Vad läser man in? Är det man ser färgat av fördomar? För vad säger den här bilden dig?

Så lätt att avfärda den här bilden som en leende yogatjej. Har hon några problem, vad vill hon sälja? Ofta läser jag kritik att folk som är ute på sociala medier bara visar upp en tjusig fasad. Att det är förljuget.

Därför tänkte jag berätta bakgrunden till den här bilden. Den togs 25-26 juni 2012. Hur kan jag veta det exakta datumet? Jo, jag hade beordrats att åka från Båstad till Stockholm för att göra alla cancerprover efter att det första som togs 15/6 visat på inflammatorisk cancer i mitt högra bröst.

Nånstans där, i början av juni tar vi omslaget till min första Knipbok. En bok som inte var skriven ännu, men som det var meningen att jag skulle jobba på under sommaren. Jag och fotograf Anneli hade bokat in tjejerna som skulle plåtas och vi visste att vi hade jobb att göra hela sommaren. Jag drev samtidigt en yogastudio i Båstad. Hela min tillvaro vändes upp och ned i samma stund som jag fick beskedet att jag hade cancer. Så klart. Så är det för alla.

Tillbaka till bilden. Jag har varit egenföretagare i stort sätt i hela mitt yrkesverksamma liv. Jag har jobbat hårt. På somrarna drev jag yogastudio i Båstad och hade gjort i nio år. Semester är sällan något jag haft råd att ta ut. För mig var yogaläraryrket ett sätt att just jobba på semestern. Så funkar egenföretagarlivet.

Jag har alltså precis fått reda på att jag drabbats av cancer. Bokomslaget till Knip där jag har långt hår har gått iväg. Jag kände att det skulle vara konstigt att boken har ett omslag där jag har långt hår och att på bilderna inne i boken skulle jag vara hårlös.

Jag var i Stockholm för att ta en massa nya prover, magnetröntgen, skiktröntgen. Det var så många undersökningar som också var så obehagliga. Jag är i någon sorts mellanrum. Jag vet alltså inte om cancern spridit sig. Jag vet bara att det väntar en massa tuffa cancerbehandlingar framöver men jag kan inte sjukskriva mig. Jag måste jobba. Jag har inte råd att vara sjuk. Jag vet att jag har världens sämsta sjukpenning för jag har inte sett om mitt hus.

Jag ringer Anneli som ska fotografera boken. Vi har jobbat ihop mycket. Vi har har gjort flera böcker ihop tidigare och en massa artiklar för olika tidningar. Det är en konstig stämning. Vi är nog båda rädda. Vi vet ju inte vad som väntar oss. Men i efterhand kan jag känna att det var där vi på riktigt började vårt samarbete. Anneli har fotograferat mig i så många utsatta situationer att jag ibland undrar vad finns kvar att visa? Vi har jobbat ihop oavbrutet sedan 2005. Jag är så glad och tacksam för det samarbetet.

Vi möts upp i den tomma lägenheten som ska bli mitt och Rays hem några månader sedan. En något större lägenhet än den vi då hade, men lägenheten är fortfarande för liten för oss. Vi fotograferar alla bilder som jag tror ska vara med i boken på mig. Men tänk här att boken inte ens är skriven. Jag försöker tänka ut hur boken ska se ut samtidigt som alla orostankar och dödsångest far runt i huvudet.

Men det är en egenföretagare som vet att om hon inte ”skärper till sig” faktiskt inte vet hur hon ska försörja sig. Jag ler för min överlevnad. För att det är så många vill se mig. Jag kan le på beställning. Jag är bara en egenföretagare som försöker överleva.

Idag är vi nog många som ler på beställning. Många som oroar sig för framtiden. Många av mina jobb är avbokade. Föreläsningar, workshops har flyttats fram på obestämd tid och igen finns oron att inte klara sig ekonomiskt. Jag delar den med många. Vi gör vad vi kan för att överleva. Eller vad säger ni?

när en podd, en bok hjälper någon vidare

Hösten 2018 drev jag podden KVINNOLIV en podd där jag intervjuade spännande, erfarna och kunniga gäster. Ibland välrenommerade experter men också många ”nya” röster om allt som handlar om kvinnohälsa. Ja, jag brinner verkligen för kvinnohälsa. Ibland får jag frågan varför. Tänker att det är så klart är för att jag själv kämpat så mycket med mitt eget välmående genom åren. Både det fysiska och det psykiska. Jag har alltid haft en önskan om att må bättre. Att inte ha ont. Att inte må dåligt. Jag har dessutom alltid trott att feminism måste gå genom kroppen. Finns ju nåt säg som går i stilen: Man är inte friare i livet än man är fri i underlivet. Tål att tänkas på. Men samtidigt som jag började dela med mig av mitt eget sökande har jag förstått att så många andra liksom jag söker.

Tillbaka till podden Kvinnoliv. För ett par dagar sedan fick jag det här meddelandet:

Hej Karin!
När jag för ett drygt år sedan lyssnade på avsnitt 22 av Kvinnoliv ”ADHD i vuxen ålder” så var det som att höra någon beskriva mig. Jag insåg i min bil, jag var vid Alvik i Bromma just då, att jag har ADHD. Jag tog kontakt med min husläkare och blev remitterad till en utredning. Idag, just idag, ett drygt år senare fick jag min diagnos. Även jag har ADHD. Tack Karin för att du uppmärksammade mig och säkert många andra kvinnor, på detta. Jag är omtumlad av att ha fått en diagnos, men samtidigt förväntansfull. Nu ska jag smälta detta, men jag vill så gärna berätta för just dig och bara säga TACK

Så glad jag blir att ni hör av er. Att en podd, en bok eller något jag sagt eller skrivit gjort skillnad. Jag tror inte ni förstår hur glad och tacksam jag är över det.

Här är avsnittet som ”kvinnan i meddelandet refererar till” Nämligen avsnittet med yogaläraren Sara Emilione LYSSNA HÄR

Men jag vill också passa på att tipsa om avsnitten: ADHD I SKOLAN en intervju med Ulrika Daniels som arbetat i många år på specialskola för tjejer och killar med adhd bland annat.

Hur det går till att göra en ADHD-UTREDNINGberättar Lotta Borg Skoglund. Henne vill jag verkligen tipsa om. Hon kom i början av året ut med en mycket bra bok i ämnet: ADHD FRÅN DUKTIG FLICKA TILL UTBRÄND KVINNA

I sista avsnittet som vi spelade in av Kvinnoliv var intervjun med Ann Fernholm och avsnittet kom att handla om ADHD OCH MATEN

IN OCH LYSSNA.

Har du sagt A får du säga D-vitamin…

Tycker vi ska fortsätta prata om D-vitaminet och hur viktigt det är. Fick den här kommentaren på mitt förra inlägg:

Hej,
Vet inte om jag skrivit här tidigare, men följer dig och inspireras.
Jag håller med dig om att det är synd att kliniska behandlingar inte kombineras, eller ibland utreds tydligare för att se de verkliga orsaken. Men kanske är en öppning på väg..? Blir även förundrad över att vi ännu inte kommit längre när det kommer till tillskott med d-vitamin för oss här i Norden. Studier visar ju att vi får i oss alldeles för lite d-vitamin via solen. När jag var sjuk i cancer 1:a gången 2007, AML, Akut Myeloisk Leukemi (andra gången BC 2018) så var det faktiskt en läkare som rekommenderade mig att äta d-vitamin. Det var efter genomgången behandling, och jag hade extrema problem med bindväven. Hon gav mig en lapp på en d-vitamin hon rekommenderade och de har jag ätit sedan dess. Varje dag, året om. Hon sa även att detta var något som hon forskade i och att rekommendationerna för d-vitaminnivå i kroppen är alldeles för låga i Sverige. Det går nästan inte att överdosera.
Jag har väntat på att den forskningen ska slå igenom, men har inte sett några resultat av det än. Om jag bara kunde komma ihåg vad hon hette skulle jag söka på det. Sen la hon naturligtvis till: ”det här är ju inte än vetenskapligt bevisat och jag som läkare får ju inte rekommendera vitamin eller kosttillskott”
Självklart har jag aldrig sagt till någon vilken läkare det var som sa så till mig, men jag brukar referera till det när någon frågar varför vi behöver d-vitamin. 
Eftersom min mage nu är lite orolig så beställde jag även hem probiotika, tack för påminnelsen!Varm kram Anna

Tack Anna för din kommentar på förra inlägget. Ja, man kan ju verkligen undra var den undersökningen är? Men så fantastiskt att du ändå träffade en läkare som gav dig rådet att äta mer d-vitamin. LÄS HÄR OM VARFÖR D-VITAMIN ÄR SÅ VIKTIGT I förra inlägget länkade jag till artikeln i Expressen där en läkare uppmärksammat att många av de som insjuknat och dött i Corona hade låga doser av d-vitamin förutom riskgrupp osv. Tänker att det här är viktigt och med tanke på att många somalier dött kanske man ska titta mer på just det här med d-vitaminbrist. Mörkhyade har svårare att tillgodogöra sig d-vitamin i ett solfattigt land som Sverige. LÄS HÄR

jag har varit här förut

Jag har varit här förut. När jag fick en cancerdiagnos sommaren 2012 började hela den resan med att jag fick cellgifter. Cytostatika slår ut allt, inte bara skiten utan också de goda cellerna. Efter mitt första cellgift hamnade jag på Helsingborgs lasarett i ett eget rum på infektionsavdelningen. Mina värden var så låga och jag var så infektionskänslig. Jag var där i tio dagar om jag inte minns fel. Efter det blev jag så rädd. Så fort någon snörvlade i kön på mataffären blev jag stressad och rädd.

I fyra månader tog jag cellgifter. På hösten åkte jag ut till landet för att slippa bli sjuk av någon annan.

Nu är jag här igen.

Har flyttat ut på landet. Vill inte få corona. Vem vill ha det? Men Efter att jag fick rosfeber i julas är jag lite skraj för att mitt immunförsvar inte är det starkaste. Därför väljer jag att vara här.

Jag mår bra av att vara här. Jag ser våren komma. Med våren kommer ljuset.

Jag äter bra. Juicer grönt. tar mina kosttillskott. Gör yoga och promenerar och skriver på nästa bok.

LÄS HÄR

Det händer i blodet och det verkar vara blodproppar som många dör av. Här läser jag även om autoimmuna sjukdomar, precis som jag befarade och trott hela tiden. När jag var hos Dr Enby så visade han hur mitt blod liksom kleggade ihop sig. Jag kanske ska börja ta hans ordination igen.