Det skrivs mycket om hudrutiner, hur viktigt det är men jag vill nog helst slå ett slag för användandet av ordet ritual. Ibland behöver man byta ord för att ord kan sätta en prägel på något och faktiskt kanske ändra ens inställning. Ord är helt enkelt viktiga. Rutiner är absolut bra, men det finns ett bejakande och snällare tänk i ordet ritual tycker jag. 

Jag älskar min kvälls- och morgonritual helt enkelt. Det är min stund framför spegeln med mina växtoljor, eteriska oljor, växtsmör och så klart mina kärleksfulla händer. Här sköljer jag av ansiktet efter en dag på jobbet, eller så står jag här framför spegeln och förbereder mig för en ny dag. Hur min kvällsritual ser ut, har jag skrivit om här i bloggen, så här får du nu min morgonritual.

Stärka, stödja och bygga upp

På morgonen behöver du inte göra någon större rengöring, utan nu startar den skyddande fasen av din hudvård. Det handlar om att välja de växtprodukter som ska vårda och ge din hud skydd mot yttre faktorer som avgaser, sol, arbetsmiljö, kyla, vind, vatten, fingrar som pillar i ansiktet och allt som hör dagen till. Huden ska få maximalt skydd, inte aktiveras eller utmanas under dagen och helst inte någon annan tid heller. Glöm inte att du gjorde en bra rengöring kvällen innan. Nu på morgonen är det mer ”Stärka, stödja och bygga upp” som gäller och som också är de magiska orden som Lena Losciale, vår lärare på utbildningen till Ekologisk hudvårdsterapeut alltid sa. Det har faktiskt blivit mitt mantra. Jag tror att min 57-åriga hud behöver kärlek och hjälp att just stärkas, stödjas och byggas upp. Min hud behöver skyddas, inte tuktas eller skrubbas. Hudkärlek, ger glow tänker jag.

Bildtext: Här är jag och Lena utanför hennes stall. Med hennes hund Rey.

Men dagens hudvård, som till stor del innehåller bakteriedödande ämnen tillverkade petrokemiskt, gynnar inte den här skyddsmanteln som huden alltså har. Istället uppmanas vi att tvätta bort och faktiskt förstöra det här naturliga hudskyddet som egentligen borde få vara kvar för vår hälsas skull. Så frågan vi behöver ställa oss är: Behöver vi verkligen tvätta oss så mycket som vi gör? Måste vi duscha varje dag? För varje gång du duschar och tvättar din hud med olika starka preparat är din hud oskyddad i fyra och en halv timme. Så lång tid tar det för din hud att ”reparera” sig efter en rengöringsattack med produkter som tar bort det skyddande hudlagret.  

Själv använder jag, förutom att jag installerat en duschslang på toaletten, ett enkelt och bra sätt om man inte har plats för en bidé, ett antal tvättlappar som jag köpt från det stora varuhuset som funkar toppen att tvätta sig med. 

Lilla morgonrengöringen 

Om huden inte känns för fet och oljig på morgonen, finns det egentligen ingen anledning för en stor rengöring. Utan nu handlar det om att ta vara på och arbeta in det egna hudfettet, vilket blir som en egenproducerad hudolja.

Så här gör du:

• Fukta en rondell med lite vatten och hydrolat, torka av ansiktet och halsen.
• Tryck in lite hydrolat på huden.
• Blanda några droppar växtolja med en droppe vald eterisk olja och tryck eller klappa in den på fuktig hud.
• Låt oljan sjunka in. Vid behov, smörj in huden igen med olja eller ett växtsmör. 

Från boken Ren skönhet naturlig hudvård från växtriket

Mina favoriter är sedan länge gurkolja, som fungerar som ett serum, eterisk olja är alltid ros, hydrolaten Rockrose och olivsmör som jag blandar med mineralpulver.  Allt hittar ni här: Botany for all

Det lilla extra: Om du blandar in ett bra mineralpigment i en växtolja eller växtsmör får din hud det perfekta skyddet och fin lyster, det får bli nästa veckas ämne. Fortsättning följer…

Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som vackrast i världen är? Du, du, du… Tänk om vi kunde sluta vara så kritiska mot åldrandet och istället kanske se rynkor värdefulla medaljer och unika årsringar som visat på att vi levt. Att det faktiskt är livet som visar sig i ansiktet.

Men vet du, det är faktiskt inte samma ansikte som möter dig i spegeln varje morgon. Hornlagret i överhuden, epidermis, avstöts ständigt på grund av friktion eller tvättning, och alla celler är utbytta efter cirka 27-28 dagar när man är ung.

Förloppet tar dock längre tid, det kan faktiskt ta upp till 60 dagar, när vi åldras. Den nya huden bildas underifrån i det tjocka lager som kallas läderhuden, dermis. I det lagret finns kollagen som är som repliknande fibrer som bildar hudens stödvävnad, och elastin, som är proteinfibrer som gör huden elastisk. Under läderhuden finns ett skyddande fettlager som fyller ut och ger ditt ansikte och kropp dess former. När vi åldras så bryts kollagenet och elastin ner och underhudsfettet minskar. Huden blir slappare och tunnas ut, vilket bland annat gör att blodkärl syns mer. Huden har svårt att behålla sin höga fukthalt och är inte längre lika fast och elastisk som tidigare. Det sägs att 20 procent av hur vi åldras är genetiskt, vilket betyder att vi alltså har 80 procent kvar som vi faktiskt själva kan påverka.

Så hur kan jag påverka?

Jag boostar huden med massa fukt, både inifrån och självklart utifrån med fina växtoljor och så klart C-vitamin. Många äter kollagenpulver i hopp om att det ska hjälpa huden, men kollagenproduktionen behöver C-vitamin och zink och koppar bland annat. Vitamin C har nämligen en viktig roll i att skapa kollagen och vid C-vitaminbrist så rubbas den här processen. Förmågan att skapa proteinet försämras när vi blir äldre. Men det finns faktiskt livsmedel som sägs förbättra kroppens produktion av kollagen. Vi som helst vill få i oss nyttigheter via maten.

Så vad ska du äta för att öka kollagenproduktionen?

Ät fisk och skaldjur, fast egentligen är det benen, ligament och skinnet på fisken som har det där extra kollagenet. Ostron innehåller bland annat zink och koppar som behövs för att skapa kollagen. Men ostron är också bra för sköldkörteln eftersom de innehåller jod, selen och B12.

Drick benbuljong, faktiskt min favorit. Numera finns det färdigkokt benbuljong i välsorterade hälsokostaffärer, så du slipper passa en benbuljong som ska stå och puttra i mer än 14 timmar på spisen.

Vitlök sägs förhindra nedbrytningen av kollagen i kroppen.

Tomat är en antioxidant, en bra källa till c-vitamin och som också innehåller lykopen.

Citrusfrukter av alla de slag eftersom många är proppfulla av just C-vitamin. Äggvita innehåller 18 aminosyror, där vissa är nödvändiga för kollagenproduktionen i kroppen.

Algen spirulina är också en bra källa till essentiella aminosyror, proteiner vitaminer, mineraler och klorofyll som är viktiga byggstenar för kollagen.

Proteinkällan bönor innehåller viktiga näringsämnen bland annat koppar som också krävs för produktion av kollagen.

Cashewnötter är rikt på zink och koppar som ökar kroppens förmåga att producera kollagen.

Bär, blåbär och lingon är bland annat bär som är en mycket bra källa till C-vitamin och så klart antioxidanter.

Så vad kan jag göra och vad ska jag tänka på om jag vill ha en fin hud?

Sola med måtta

Sluta röka

Rengör och återfukta huden. Jag säger det igen huden behöver fukt.

Skippa mineraloljor och parabener – gör din egen hudvård med råvaror från växtriket

Drick mycket (gärna filtrerat) vatten

Undvik alkohol

Undvik stress

Skippa sockret

Vistas i friska luften i dagsljus, varje dag

Gå regelbundet på toaletten

Se över dina matvanor. Ät anti-inflammatorisk mat och väv in de livsmedel som är till god hjälp vid kollagenproduktionen.

Sov åtta timmar per natt.

Rolig fakta

Visste du att en kvadratcentimeter hud består av:

• 3 miljoner celler och känselkroppar
• 10-20 hårstrån
• 12-15 talgkörtlar
• 90-120 svettkörtlar
• 2-3 köldreceptorer
• 18-20 värmereceptorer
• 1 meter kapillärer
• 4 meter nervtrådar
• Källa: Gröna apoteket, Marie-Louise Eklöf

Jag har alltid undrat lite över solskydd i krämer. Varför det står att man inte ska använda solskyddsmedel på barn under ett år? Det måste ju betyda att det inte är bra för barn och om det inte är bra för barn, borde det ju inte vara bra för någon, eller?  För mig känns det jättekonstigt att smörja in kroppen med solskyddsmedel, som är fullt med en massa cancerogena ämnen. 

Sedan flera år tillbaka använder jag inte solskydd överhuvudtaget. Jag brukar sola försiktigt. 

Fast måste medge att jag slarvat en del på Teneriffa där jag är nu. Har varit på stränder där det inte finns några parasoll och det har varit svårt att skydda sig. Solen är stark här på Teneriffa.

Men vanligtvis brukar jag försöka bygga upp en solbränna succesivt. Första dagen kanske bara en kvart, tjugo minuter. Så håller jag på ett par dagar tills jag fått en liten grundton, då kan jag vara längre i solen. För det är nämligen så att själva brunbrännan fungerar som ett solskydd. Man ska aldrig sola så man blir röd.

Jag älskar värme, jag älskar att vara på stranden, och brukar också ligga i skuggan bara för att få vara där. För det är faktiskt så att man blir brun i skuggan under ett parasoll. Jag har testat och det fungerar.

Det är så svårt att veta hur man ska tänka med solen. Några menar att det är viktigt att vara i solen och få i sig D-vitamin, medans andra tycker att man måste ha solskyddsmedel när man sitter framför datorn.

Klart det kan bli förvirrande.

En del forskare säger att dagligt solande är bra för hälsan, att vi ska sitta en stund i solen för att just få i oss det nyttiga från solen. Medan Cancerfonden kontrar med att det kanske inte är så bra ide eftersom att hudcancern ökar.

Men jag undrar lite försiktigt om hudcancern kanske ökar på dem som använder solskyddsfaktor?

Men vi som är ljusa i huden ska kanske ta det  lugnt i solen. Sola försiktigt. Skydda oss. Skydda ögonen och öronen genom att ha hatt och solglasögon på näsan. Vi ska kanske snarare bygga upp en bränna, än att pressa fram den.

Men det är också intressant att titta på innehållet i solkrämerna och den skada som innehållet gör på våra korallrev världen över. Solkräm hotar slå ut korallrev och hotar att helt förstöra dem i framtiden, varnar forskare. Det är ämnet oxybenzone, vilket finns i mer än 3 500 solskyddsprodukter, som orsakar stora skador på reven. Oxybenzone förstör korallrevens DNA och stör hormonproduktionen, enligt en studie som publicerats i tidskriften Archives of Environmental Contamination and Toxicology. Effekten blir att korallerna sluter in sig och dör. Ämnet, som även finns i schampo, läppbalsam och mascara, sprider sig i vattnet när insmorda solbadare tar sig ett dopp men också via spillvatten. Uppskattningsvis mellan 6 000 och 14 000 ton solkräm släpps ut i områden med korallrev varje år.

Hallonfröolja blandat med mineralpulver = toppen

När jag var i Indien i nio veckor i början av 2020 använde jag inte solskydd en enda gång. Men å andra sidan visste jag att jag hade tid att bygga upp en bränna. Så jag började med att ”sola” under parasoll och möttes typ av solen när jag gick upp och ner till vattnet. Jag smörjde in ansiktet  med hallonfröolja  som jag blandat med mineralpulver och jag brände mig inte en enda gång. I mineralsmink hittar vi zink och järnoxider som skyddar mot UVA- och UVB-strålar. Hud som blossar, hud som blivit röd och varm av solen upplevs som svalare när man applicerar mineralpulver. HÄR köper jag mitt mineralpulver, hos Lena Losciale i Botany for all webbshoppen.

Så på med hatten. Sola försiktigt. Bygg upp brännan. Det är mitt tips för sommar och sol.

Igår släpptes ett nytt pausavsnitt. Men dagarna här i Teneriffa där jag just nån är, flyter liksom ihop. Jag har inte koll på veckodagarna helt enkelt. Men igår släpptes avsnittet Godmorgon, HÄR HITTAR DU DET.

För vet du det är aldrig försent att göra om sin morgon, alltså om den startade knasigt, inte så bra. Så njut av en godmorgon hela dagen.

Puss och paus på er. Och sprid gärna podden. Det gör oss så glada.

I många år drev jag yogastudion Yogavita i Båstad. Där i Båstad fortsatte tanterna att bada fast sommaren sedan länge var över, de slutade helt enkelt aldrig bada. De kom nybadade och så där hälsosamt strålande med rosiga kinder till yogalektionen. Jag tänkte alltid: ”Jag ska bli likadan” och tänk det blev jag.

Jag, en kallbadare

Jag kallbadar inte varje dag, snarare nån gång i veckan i bästa fall och varenda gång känner jag att jag borde göra det oftare. För det ger mig så mycket varje gång.

Jag blir gladare och piggare. Och huden får sig en ordentligt blodgenomströmning. Jag får rosiga kinder och det känns som att huden tajtas till. Jag upplever också att mitt lymfödem efter bröstcancerbehandlingarna i min högra arm tycker om kylan. 

Hur gör jag

Jag badar på landet där jag hängt den senaste tiden, särskilt under pandemin. Jag vill gå i från strandkanten och har hittat en plats längst ut på Björkö där jag gärna badar och där vattnet inte fryser till is. Bäst är att ha nåt på fötterna, eftersom de gärna blir väldigt kalla när man vadar i vattnet. Ha gärna en mössa på huvudet om det är kallt. 

Jag förbereder mig genom att andas långa och djupa andetag för det är verkligen trixet med att klara kylan. Så sänker jag ner kroppen lagom långsamt i det iskalla vattnet samtidigt som andetagen är just långsamma. Det är en sån kick när huden möter kylan. Det är som den där leken man gjorde när man var barn, ”tusen nålar” när man vred om huden på armen för att kolla hur mycket man stod ut smärtan. 

Först rusar liksom blodet till, hjärtat pickar på men den lugna andningen hjälper till att lugna ner hela systemet. Helst vill jag simma lite, men har jag inte badat på någon vecka behöver jag vänja in kroppen vid kyla. När jag kommer upp ur badet är det bra om jag förberett lite, så att jag snabbt kan kränga av mig baddräkten och hoppa i en värmande baddrock eller fodrad jumpsuit. Kanske har jag också förberett en termos med nåt varmt i, och plötsligt förvandlas stunden till en riktig njutarstund. 

Motstånd mot kallbad

Jag förstår att det finns ett motstånd mot att börja kallbada i december, men knepet är att aldrig sluta bada som tanterna i Båstad. Då vänjer sig kroppen vid kylan. Ni är säkert flera som sett bilder på Wim Hof som verkligen gjort det här med kallbad trendigt. För visst var det så att plötsligt började alla kallbada  vintern 2020.

Men vi här uppe i norr, vi kan väl det här med att bada kallt. Vi är vana att bada kallt, vårt hav blir ju inte särskilt varmt inte ens på sommaren. Förr i tiden, innan vi hade varmvattenkranar, ja, då gick man nog ner till någon sjö och rev av ett kallt bad. Jag tror ju vi har det i våra gener att bada kallt. Många hävdar ju också att man ska varva varma bad med kallt för att uppnå en bra effekt. Inom ayurvedan är dessutom ett tips att duscha huvudet kallt innan sänggående för en bra sömn.

Och det finns faktiskt en del studier som visar att sömnen förbättras av ett kallbad, så ayurvedan hade så klart rätt. Men det finns också studier som visar på att immunförsvaret förbättras och att kroppens fetter påverkas att vi får mer av det så kallade bruna fettet som är det nyttiga fettet. Brun fettvävnad ger bättre blodcirkulation och ökar förbränningen och omvandlar energi till värme. Det är  det bruna fettet som hjälper nyfödda barn att hålla en normal kroppstemperatur. Det bruna fettet minskar med åren, men man har sett mer brun fettvävnad hos vinterbadare än hos andra. Man har också sett att hos kallbadare finns lägre risk för infektioner, minskad inflammationsgrad och bättre stresskontroll. 

Vad händer i kroppen

Det som händer när vi badar kallt är att kroppen utsätts för en snabb nedkylning som får blodkärlen att dra ihop sig samtidigt som blodtrycket stiger. Det är kroppens reaktion för att bibehålla värmen kring våra vitala organ för att undvika nedkylning. När vi kallbadar reagerar kroppen som om vi utsatts för en akut stressituation och kopplar på stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. När vi sedan kommer upp från det iskalla badet så vidgar sig blodkärlen igen och man blir så där härligt varm i hela kroppen. Det som händer är att iskalla bad också utsöndrar oxytocin, som vi kan kalla för kroppens egna lyckopiller – inte konstigt att jag känner det där lyckoruset efter ett kallbad. Endorfin är kroppens egna morfin, så förutom att du blir glad, så kan kallbad stilla smärta.

Du blir alltså både glad och smärtfri av att kallbada. Och allt det här kommer visa sig positivt på din hud.