Mer tydlighet, tack


Idag fick jag en sån där längtan i magen efter Indien.
Jag älskar att svischa fram med min vespa. Egentligen är det galet. Jag har inte ens körkort, men jag åker moppe i Italien och vespa i Indien. Måste vara två av de mest galna billänderna i världen där det råder fullständig anarki i trafiken. Men jag är aldrig rädd. Det är som om min person får breda ut sig utan att be om ursäkt i de här länderna. Det är nåt med Indien, man både hatar och älskar det landet. Jag längtar efter att ta med min älskling till Indien. Jag vill visa honom allt jag tycker om.
Det finns ett italienskt uttryck som jag tycker om ”Non, vedo l’ora”. Det betyder ungefär; jag kan inte bärga mig, så mycket längtar jag.
Så känner jag i alla fall inför vår framtida resa till Indien.
En sak som jag älskar med indien är reklamen.
Som en sån här skylt. Varför skriva frisör, när man verkligen kan tala om vad det handlar om?
Som haircuttingsaloon.
Näe, fram för mer tydlighet 😉

Skönhet börjar inifrån

Kanske dags för en liten inre vårstädning?
Här kommer en artikel om tarmsköljning som jag skrev för tidningen Tara för flera år sedan.

Prinsessan Diana gjorde regelbundet tarmsköljning. Rod Stewart, Britt Ekland, Liv Tyler, Cindy Crawford, Brad Pitt och Courtney Love har också gjort det, sägs det. Att rensa kroppen inifrån är en ihållande trend i Hollywood. Man kan nog säga att tarmsköljning är en naturlig följd av det växande intresset för yoga och andra österländska träningsformer, som vuxit fram under åren. Och de senaste åren har tarmsköljningsklinikerna, som förövrigt ökat rejält i Los Angeles varit välbesökta. Och inför varje Oscarsgala är de fullbokade. Varför? Jo, för att filmstjärnorna ska lyckas bli av med den där lilla putmagen, som man helst vill slippa om man ska dra på sig ett tajt klänningsfodral. Med hjälp av lite olika örtkurer och själva tarmsköljningen kan man tappa flera kilon. Men de är bara en anledning till att kändisarna hittat tarmsköljningen. Den sägs reducera rynkor, förutom de välbefinnande som också infinner sig.

Vi är noga med våra hem. Vi inreder, målar om och kanske framför allt rensar ut. Vi mår dåligt om det ligger dammtussar i hörnen. Men att våra tarmar innehåller flera års gammal – ja, skit, det orkar vi inte ens tänka på. Det sägs att människor som samlar på gammalt skräp på utsidan, också samlar skräp på insidan. Och vem vill vara en sån?

Ofta är det vårt nervsystem som är orsak till att matspjälkningsfunktionerna sätts ut spel. Olika stressfaktorer som oro och ångest kan helt stoppa upp mag- och tarmfunktionerna. Man kan lida av förstoppning trots att man anser sig ha en perfekt fungerande mage, med kanske två till tre tarm tömningar om dagen. Det kan faktiskt vara så att din tarm är så överfylld att inget kommer ut, om du inte äter något. Det gör att det tar alldeles för lång tid för maten att ta sig genom tarmarna. Under den här allt för långa nedbrytningen hinner därför slaggämnen och gifter gå ut i blodet för att sedan lagras i leder, muskler och andra vävnader. En tarm i obalans, med förstoppning och full av slaggprodukter och gifter påverkar så gott som hela kroppen och välbefinnandet.

Vi pratar inte så gärna om vår avföring. Mage, tarmar och avföring är något som alla har, men som ändå på något vis är onämnbart. Framför allt för tjejer. Men faktum är att förstoppning i tarmen kan vara en direkt eller indirekt orsak till många sjukdomar. Upprepade förstoppningar kan bland annat ge förkylning, huvudvärk, bristande ork och hudbesvär. Dessutom är förstoppning den vanligaste orsaken till att man får tarmfickor, så kallade divertiklar. Då töjs en del av tarmen ut och i dessa fickor fastnar avföring, vilket kan ge inflammationer. För att inte skada tarmen kapslas det infekterade området in med slem.
– Och efter en tid så hårdnar den gamla avföringen och slemmet till en gummiliknande svart klump, som också kallas tarmplack. Det kan finnas kvar i tarmfickor i tiotals år och irriterar både tarmen och immunförsvaret. Eftersom de flesta av oss har ätit en mindre lämplig kost är det väldigt vanligt att man bär på tarmplack. Att skölja ut tarmen är ett bra sätt att stärka sin självläkande förmåga, säger Katy Lilljeforss, tarmbadsterapeut på Hälso & kroppsvård.

På Torsgatan i Stockholm ligger Sveriges äldsta tarmsköljningsklinik. Hit har folk vallfärdat i nästan 70 år. Och för 25 år sedan var också Katy en av klienterna, som regelbundet gjorde tarmsköljningar. Efter femton år tog Katy Lilljeforss över kliniken. Hon behövde inte fundera särskilt länge när hon fick erbjudandet. Att tarmsköljning var verksamt var något hon sätt på nära håll.
– Förutom att jag själv mår bättre av att jag regelbundet gör tarmsköljningar. Jag är till exempel sällan sjuk, så har jag också sett hur mina klienter blivit bättre. En tarmsköljning avgiftar kroppen från bland annat tungmetaller. Och för en person med eksem, eller reumatism kan en tarmsköljning göra underverk, säger Katy.

Egentligen borde vi äta som vi gjorde förr. Nu äter vi raffinerad mat som vitt socker, vitt mjöl och snabbmat. Det är knappt så maten behöver tuggas längre. Det är inte bra för tarmen. Tarmen behöver jobba för att må bra. Med tarmsköljning kan man mjuka upp den, samtidigt som den ”jympar”.
– Jag rekommenderar bra en tio gångers kur på vardera 55 minuter. Det kostar 3500 kronor. Då går man två gånger i veckan på tarmsköljning. Man kan kombinera rensningen med en örtkur. Med hjälp av den lossnar plack och andra gifter lättare från tarmväggarna. Då får tarmen den skjuts som den behöver. Efter en kur bör man sätta in lite tarmbakterier, ja, någon form av yoghurt tabletter, för att bygga upp tarmfloran igen. Efter att man fyllt 35 år försvinner tarmbakterierna och tarmen behöver lite mer hjälp än tidigare. Det kan vara bra att tänka på, säger Katy och tillägger också att en gång är bättre ingen gång.
Så här går det till:
Tarmsköljning används ofta som ett komplement till fasta och andra reningskurer.
Via en slang leder man in kroppstempererat vatten (från 20 till kanske 60 liter vatten!) i ändtarmen varefter vattnet krystas ut. Under 55 minuter halvligger som i en gyn-stol, med en toalett under sig. Tarmsköljning stimulerar peristaltiken och för ut avföringen. Det tar ett tag att vänja sig vid att ”allt bara rinner ur en”. Men med tanke på hur ren och fin man bli på insidan, så är det en baggis i jämförelse med hur man faktisk ser ut i tarmarna. Bakteriegifter från en osund tarmflora späds ut med hjälp av vattnet och förs ut ur kroppen. Sköljvattnet kan också lösa upp och föra ut gammal beläggning som klibbat fast vid tarmväggen.

Obs! Tarmsköljning är inte detsamma som lavemang. Traditionellt laxermedel sänker muskelstimulationen i tjocktarmen. Medlet är uttorkande och bidrar till att lager av gammalt tarminnehåll håller sig kvar. Det är endast det senaste tarminnehållet som går igenom. Det fördärvar vävnad, muskler och nerver i tjocktarmen.

Vad händer vid en tarmsköljning:
• Blodcirkulationen förbättras
• Ögonen blir klarare
• Huden, håret och naglarnas kvalitet förbättras
• Ansiktshyn blir oftast mindre fet
• Kan ha en föryngrande effekt på huden
• Större motståndskraft mot sjukdomar
• Får ut mer näring från din mat och känner mindre sug efter skräpmat
• Ha mer tillfredsställande sex (därför att du inte har något tryck från en överbelastad tjocktarm)

Faktaruta:
En frisk tjocktarm innehåller vänliga bakterier som väger drygt 2 kg, medan en tarm med beläggning vid obduktion har befunnits kunna väga 18 kg eller mer. Ibland finns det så mycket ruttet tarminnehåll att delar av tjocktarmen utvidgas från 5,5 cm i diameter till så mycket som 20 eller till och med 40 cm hos mycket överviktiga människor, med bara en trång kanal ungefär så vid som en penna genom vilken avföringen kan passera.
Källa. Rensa i rören med Feng shui av Karen Kingston

Den idealiska avföringen – efter en tarmsköljning
• Den kommer ut lätt, ljudlöst och på några sekunder
• Den kommer ut i ett enda stycke och flyter i toaletten (slem får den att sjunka)
• Den är ljusbrun till färgen
• Den luktar inte särskilt mycket
• Den är slät, cylindrisk och inte sammanpressad
• Bryts lätt upp när man spolar i toaletten

livet är orättvist

Idag läser jag min fina väninna Thomasines blogg http://socalito.blogspot.com. Ja, det är T som jag skrivit om tidigare. Fina Thompi som jag kallar henne, som är sjuk.
Thomasine har en blogg där hon skriver om sin sjukdom. Hon skriver så fint, så klokt, så varmt, så argt ibland och så hiskeligt sorgligt ibland att jag gråter.
Och hela tiden hoppas jag att hon en dag blir publicerad. För de där kloka tankarna hon har, ska bli svarta bokstäver i en pärm. Då har liksom den här skitsjukdomen fört nåt gott med sig.
Jag är så glad för hennes skull att hon är så omtyckt. DET är så fint att veta det när en vän är i nöd. Idag läste jag hennes blogg och jag blev helt kall.
Strax innan påsk fick de veta att en av hennes systrar också har cancer. Det är så jävla orättvist. Jag vägrar tillåta att livet ska vara så orättvist.

Tydligen finns det en titel på en bok, Livet är orättvist men Gud är god. Men eftersom jag anser att Gud finns inom oss alla och inte är en gubbe på ett moln uppe i himlen, så kan vi här och nu bestämma oss för att orättvisan inte får vinna. Eftersom vi är Gud, alla är Gud. Du är Gud och jag är Gud.
Att vi tänker positiva, varma, kärleksfulla tankar för varje orättvisa, så att orättvisan får kröka ryggen och lomma in och ställa sig i skamvrån. Och där kan orättvisan vänta – i all evighet om jag får bestämma.

håll dig på mattan

Allt handlar om foundation. Din grund. Är du riktigt rotad i alla rörelser? Är dina fötter, dina händer eller det du väljer, för ställningens skull att placera i golvet, din grund helt enkelt. Är du så pass grundad att du skulle bygga ett hus på den grunden?
För ett par veckor sedan köpte jag en ny matta och en ny bomullsmatta, som man har ovanpå. Inte för att jag behövde, utan för att Natalia Paisano på www.mysore-stockholm.se just nu säljer Stockholms finaste mattor.

Mina mattor är som smycken som står lutade mot min kakelugn. Antingen är mattan placerad i en vacker yogaväska, eller så är bara mattan i sig ett smycke.
Just nu är det här min grund som jag rotar mina fötter gentemot.
Här är mattan som är mitt avstamp i mitt yogaliv.

Om man vill läsa min mejlväxling med författaren Hillevi Wahl, som skrivit boken HUngerflickan som jag gärna vill läsa.
http://www.hillevi.nu/2010/04/01/underbara-yoga-karin-om-kroppshatande-kvinnor/

Ibland är världen så liten

Jag har varit på kurs i en vecka. En teachertraining i hathayoga med Anthony och Rebecca Benenati från Cityyoga i Los Angeles. Som lärare är det bra att då och då fylla på sin kunskap, få ny inspiration, ja, att få vara elev en stund. Det är bra och enligt mig ett måste, om man ska vara lärare. Precis som jag tycker det är ett måste att ta itu med sina egna inre demoner. Att det är bra att gå i terapi och utforska sitt inre, ta reda på sina bra och dåliga sidor, och jobba med dem – om man nu ska lära ut yoga. Just för att yoga kan få människor att känna en massa saker. Även om man inte är terapeut, måste man nog våga vara där när de gråter. (och gråt är ju inte farligt. Jag har ju skrivit om yogagråt tidigare 😉 )

Det intressanta var att de här lärarna pratade mycket om sånt som jag tycker är viktigt. Att man som lärare är samma i yogasalen som utanför. Att man inte försöker eller låtsas vara någon annan. Att ens röst inte ändras, så man försöker låta gullig på rösten. Om vikten att vara ren och fräsch. Att ens studio ska vara ren och fräsch och lukta gott. Detaljer kanske, men också viktiga.

Men framför allt var de bra på anatomi och jag lärde mig att från och med nu blir det handstand och backbending för hela slanten och mycket mer med mina elever. Vi behöver backbending, bakåtböjningarna eftersom vi i stort sett lever framåtböjda. Vi behöver jämnvikt i kroppen.
Och visst pratade de om att öppna upp i hjärtat. Min gamla stötesten. Ett av mina teman på retreats och workshops. Det är kul. Det är universellt, tanken om ett mjukt och öppet hjärta.

Strax innan jag skulle gå kursen, fick jag ett mejl från min amerikanska kusin Melanie. Hon ville att jag skulle träffa hennes yogalärare från LA. Hon blev mycket glad när hon fick reda på att jag redan hade ”signat” upp för en teachertraing och en workshop med dem. Är det inte konstigt? Det hela började med att Penny, som jobbar på atmajyoti, hamnade i närheten av cityyoga när hon var i Los Angeles förra året. Hon gillade deras klasser och gick en teachertraining där. När Viveka som driver atmajyoti åkte till LA förra året, följde hon med Penny på en klass. Viveka bjöd in Anthony och rebecca till Stockholm, och så visar det sig att min kusin går sex dagar i veckan till deras studio. Ibland är världen så liten. Det kan vara bra att tänka på.

de måste sjunka in

Jag ska skriva om teachertrainingen i hathayoga som jag går när det hela liksom lagt sig. Hon som var dum, hon jag skrev om har ändrat sig. Det är jag glad för. Jag tänkte bubbla och sa vid några tillfällen ifrån. Jag tror hon förstod. Jag hoppas för hennes egen skull. Tack alla för fina hejarop. Jag blev faktiskt ledsen, men så skönt att få feedback!!

Jag ska skriva om kursen som jag går, som är superbra. Men jag vill bara att det ska sjunka in. Så ni får vänta lite.

Till dess kan ni läsa vad aftonbladet skrev för ett par veckor sedan: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article6871584.ab

jag tänker bubbla

Jag vet inte hur jag ska skriva det här.
Men tänk dig att du går en kurs.
Du går den här kursen, för att du vill lära dig mer.
Du har dessutom betalat dyrt för den här kursen.
PÅ den här kursen går det en person som alltid ska kommentera allt du säger.
Du kan typ inte öppna munnen, utan att hon ska degradera dig, skoja om dig, tycka till om, och försöka trycka till dig.

Hon är så provocerad av dig, att hon inte ägnar det en tanke att det kanske handlar om henne själv. Du känner dig mobbad.

Så tänker du att hon går den här kursen för att bli lärare. Hon är i och för sig redan lärare. Men du har aldrig gått en klass för henne, och kommer efter den här kursen nog heller aldrig vilja gå en klass för henne.

Min fråga är hur kan en lärare vara så oreflekterad över hur hon är som person, att hon försöker hävda sig på någon annans bekostnad.
Är det en bra lärare?
Är det en bra gruppmedlem?

Jepp, det handlar just nu om en situation jag är i. Men jag tar nu till det yogiska knepet – att tänka bubbla. Jag är glad för de redan glada, jag känner empati för de som har det jobbigare och jag tänker bubbla mot de som är dumma. Och så går jag hem till min kärleksfulla man, och tankar mig full av kärlek.

yoga för kvinnliga chefer

Sitter på flygplatsen i Kristianstad och väntar på att få kliva på flyget tillbaka till Stockholm. Jag har sovit en natt på fantastiska Drakamölles gårds hotell. Vilken lyx, som att vara med i en Edward Persson film. Jag älskar Skåne. Jag älskar typ hela skåne.
Jag samarbetar med ett företag i Malmö som ger kompetensutvecklingskurser för kvinnliga chefer. Jag ska följa de här kvinnorna under ett år och varannan månad, ungefär ha yoga med dem. Jag brinner ju mycket för att kvinnor ska ta för sig mer av livet och framför allt av sig själva.
Känns himla fint och spännnade att få vara med på det här tåget.