Okategoriserade

en ny känsla för snö

Julen är vit i år. I alla fall där jag befinner mig. De är krispigt vitt, kallt men så härligt. Och jag som egentligen inte tycker om vintern. Men här i min lilla alpby, Båstad är det som att jag hittat en annan känsla. Karins känsla för snö… Kanske är det färgen. det där vita som i solsken nästan bländar en. Vit snö som ser ut som bomull som någon stylist, med känsla för inredning lagt dit. det är nästan larvigt vackert här i byn.På julafton gick jag med mina grannar till Mariakyrkan, kyrkan i byn. Det var en andaktstund inför julen, med sång. Så fint, så fint. Kyrkan var fullsatt.Vad vet jag, kanske är kyrkan alltid fullsatt vid jul? Men det är något med närheten, det är bara att gå Köpmansgatan rakt fram, så kommer man till kyrkan. Alla ljus i kyrkan var tända. Tjocka stearinljus med extra lång brinntid. Krubban med jesusbarnet på finaste platsen.Jag älskar kyrkor. Jag har skrivit det här förut. Att min barndomssomrar på Gotland till stor del handlade om att åka runt och kolla in alla de 99 kyrkorna, som finns på Gotland. Jag tror jag besökt varje kyrka på Gotland.Jag har alltid tyckt det varit särskilt med kyrkor som är öppna. Att man kan gå in närsomhelst. Att man är välkommen.Det vi på något sätt alla söker, en känsla av att känna sig välkommen. Inbjuden. En känsla av att få vara med. Förra sommaren gick jag tennisskola här i byn, i år tror jag att jag ska konfirmera mig. Är det någon som vuxenkonfirmerat sig?

Im good enough

Det är svårt att ta och få kritik. Folk har ju så klart rätt att ha sina åsikter om en, hur man är, vad man gör och hur man framför det. Verkligen.
Kritik ska ju tydligen få en att växa som människa.
Men jag vill nog helst ha konstruktiv kritik. Jag gillar när folk är raka och säger vad de tycker, men ibland känns det som att folk vill tycka illa om en. Vill säga något negativt. Att folk väljer den negativa banan före den positiva.
(Fast det är vetenskapligt bevisat att hon som väljer att tänka positivt lever 7,5 år längre än den som tänker negativt…)

En del skådisar säger att de inte läser recenscioner – just för att de kan skada, hm tänker jag. Så kanske det är för vissa.
Men jag tänker på hur jag förhåller mig.
Jag läser, försöker tänka konstruktivt. Men blir ändå sårad. Eller snarare lite ledsen. Tar åt mig, fast jag vet att jag nästan vänt ut och in på mig själv för att alla ska få valuta för pengarna typ…
Försöker tänka vad kunde jag gjort annorlunda och i flera fall kommer jag på att jag på något sätt får ta smällen av folks förväntningar.
det där med förväntningar, de kan verklige sätta krokben för en.
Alla har ju så klart rätt till sin egen åsikt. Men ibland, hm undrar jag över alla förväntningar som läggs på en.
Och ibland undrar jag vad jag förmedlar, att jag kan bära allas bekymmer på min rygg. LÖsa upp alla knutar. Ge en snabbskjuts in i yogan. Ge ett tålamod som de inte har. Ge dem en positiv syn på sig själva. Vad förväntas av en som lärare?

Förväntas det Att jag som lärare, ett ska läsa tankar? Vill du att vi ska prata om ett ämne, säg det. Ta upp det, sätt igång diskussionen. Som lärare kan man inte läsa av önskningar i en grupp. De önskningarna måste liksom ges vid tillfället. Ibland funkar det inte.
Dina önskningar är kanske inte vad resten av gruppen vill.

Känner du dig inte sedd av mig, ta tag i mig säg att du vill ha min uppmärksamhet. I egenskap av lärare.

Men jag är också en människa.
Jag gör verkligen alltid allt för att se alla i ett rum. Försöker verkligen att ge alla uppmärksamhet. Men ändå, är det alltid de som inte tycker sig bli sedda.

Hur ska man göra? Man räcker liksom aldrig till.
Så därför ger jag mig nu den bästa juklappen.
Jag säger inte att jag är världens bästa lärare, men jag gör så gott jag kan. Alla är inte nöjda med mig, alla älskar inte mig. jag har egenligen inte heller behov av det,så länge som jag älskar mig själv och vet att:
Jag vet att jag gör så gott jag kan. Jag vet att jag vill att männsikor ska växa och ta för sig i livet. Jag är gärna där och uppmuntrar, men jag kan inte göra jobbet.Alltså det jobb som är lagt på var och en av oss, att utvecklas. Att lära oss i vår takt och på vårt sätt.
Jag gör så gott jag kan.
Im good enough. 😉 hoppas jag.

hantverkare på modet

Igår, mitt i julruschen. Jag hade precis lämnat min lilla fina pudelpojke Pino på Kerrys hundvård på Erstagatan. Där skulle de bada, föna, putsa och fräscha till Pino inför julen.
Hm, ja då kom en tanke, en grej jag och Thomasine brukade skoja om. Det blev liksom en reaktion. Jag var redo att ta upp telefonen för att smsa T, när jag kom på att nej, det går inte. Jag måste liksom behålla våra skämt, våra samtal för mig själv.
Vi var ju singlar när vi lärde känna varandra.
Vi brukade skoja om att man borde träffa en hantverkare. Dels för att då skulle man ju få fint hemma förhoppningsvis. Man behöver liksom alltid en hantverkare, alltid är det någon bokhylla som borde komma upp, en regel på en lucka som borde justeras. Ett hem kan lätt förfalla hos en singelkvinna som inte direkt är teknisk och hivar upp borrar och skruvmejslar, när något gör sönder eller måste fixas.
Men också för att hantverkare är morgonpigga, eller i alla fall alltid uppe med tuppen – precis som vi yogisar. En hantverkare skulle förmodligen gå och lägga sig i tid på kvällen, för att komma upp tidigt på morgonen.
Jag måste vara en tråkig fru, som vill gå och lägga mig vid tio och går upp vid fem-sex på morgonen. Haha jag får hoppas att den tid jag är vaken, kompenserar de där extra timmarna på kvällen.
Jag och Thomasine lärde oss av en av mina kompisar, som ägde ett fik där en massa hantverkare brukade äta frukost (eller det var väl lunch för dem ;))
Hur som, hon lärde oss följande att:
* hantverkare med blå byxor – var förmodligen snickare.
* gråbyxa är man förmodligen plattsättare
* svarta byxor, ibland orange – är elektriker.
* vita byxor = målare
Ni får gärna rätta mig om jag har fel. Eller lägga till lite på listan.
Vi brukade skoja om det där.
För någon vecka sedan fick jag reda på att det är vanligt att drogmissbrukare gärna har på sig just en hantverkarmundering för att liksom inte sticka ut och för att vilseleda.
Kolla får ni se. Nu ska man så klart inte skratta åt folks olycka.
det var verkligen inte meningen.
men kanske har Äntligen hemma och alla inredningsprogram skapat ett mode, eller en trygghetskänsla som gör att man inte blir rädd när man ser en hantverkare. Förstå mig rätt.
För där på tunnelbanan kom en högst påtänd ”hantverkare” med blåa fristadsbyxor, med många fickor där man kan stoppa ner hammare och tumstock.
Jag är inte direkt rädd för knarkare, bor granne med Situation Stockholm, men det är klart att det är obehalgigt när de är påtända.
Ja, mitt huvud snurrar runt så där. och just det där snurret, reflektioner skulle Thomasine säga- var det så skoj att prata med Thomasine om. Med henne kunde jag prata om allt, både högt och lågt.
Allt behövde inte vara rätt och vi båda gillar att skratta.
Jag saknar Thomasine.

Nyhetsbrev från Yogavita i Båstad dec 2010

Nyhetsbrev från Yogavita
Namaste alla yogisar,
I december börjar jag att pendla mellan Båstad och Stockholm, vilket betyder att Yogavita, sommarstudion på Pomonaallen 3 i Båstad, nu också blir en yogastudio året runt. Här kommer årets första helgkurser.

Varför inte börja det nya året med en helgkurs i Ashtangayoga? Eller ge bort ett presentkort på en helgkurs?

Håll också utkik på hemsidan www.yogavita.se. Där ser du om gästlärare är inplanerade eller andra olika aktiviteter.
För du har väl sett att Petri Räisanen, som är en internationellt känd ashtangayogalärare och författare till boken Kraften bakom yoga, kommer till Yogavita i augusti.

Frågor och anmälan sker som vanligt direkt till mig på yogavita@telia.com.

Är du sugen på en yogaresa?
Novemberretreaten till Goa blev fullbokad ganska snabbt. Därför erbjuds nu en resa i mars. Kolla in: http://www.inshapetravel.se/resmal/indien/indien_karinbjorkegren.asp

21-23/1 -2011 Är jag på Torekov Spa Hotell och håller ett miniretreat, totalt 9 timmar yoga. Bokning sker via hotellet. Gå in på deras hemsida www.torekovhotell.se

Vi ses väl i vår!

Om shanti, shanti, shanti Karin

Här kommer information om de första helgkurserna i Ashtangayoga på Yogavita Vårterminen 2011

Januari
Fredag 7/1
kl 17.00-18.30 Nybörjare Ashtangayoga /kurs 1
kl 19.00-21.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
Lördag 8/1
kl 08.00-10.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
kl 10.30-12.00 Nybörjare Ashtangayoga/kurs 1
Söndag 9/1
kl 08.00-10.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
kl 10.30-12.00 Nybörjare Ashtangayoga/ kurs 1
Priser: Kurs 1: 550 kr och kurs 2: 600 kr för hela helgen. Drop in 225 kronor per klass.

februari
Fredag 11/2
kl 17.00-18.30 Nybörjare ashtangayoga /kurs 1
kl 19.00-21.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
Lördag 12/2
kl 08.00-10.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
kl 10.30-12.00 Nybörjare Ashtangayoga/kurs 1
Söndag 13/2
kl 08.00-10.00 Fortsättning + förberedande för Mysore/kurs 2
kl 10.30-12.00 Nybörjare Ashtangayoga/ kurs 1
Priser: Kurs 1: 550 kr och kurs 2: 600 kr för hela helgen. Drop in 225 kronor per klass.

Jag har flyttat till en alpby

I fredags gick ett flyttlass ner till Båstad. Fast, jag måste först börja med att säga att min vecka från att jag kom hem ifrån Indien varit otroligt händelserik. Min snart nittonåriga dotter har flyttat hemifrån, och jag har blivit sambo med min man och faktiskt styvmamma på riktigt åt min bonusson. Det är ju bara det ganska omvälvande och stora grejer. Jag menar när man får sitt lilla barn, tänker man att det är så långt tills hon står på egna ben. Men herregud tiden har verkligen flugit fram. Nu står hon här och är flygfärdig. Hon är stor. Hon kan bo själv, det DET var så otroligt långt borta när jag satt vid hennes sängkant kväll efter kväll och sjung vaggvisor, När trollmor har lagt… och min egna sång om lilla MiraStina och läste saga. Men nu har hon flyttat hemifrån. Min lilla MiraStina har flyttat hemifrån.
Men också i fredags åkte ett flyttlass ner till Båstad och vår fina fina lägenhet där. Vi gick som på moln jag och Ray.
Båstad kan man ju tänka är så mycket en sommarstad, men näe. Hon är så fin i sin vinterskrud. Det kändes som om vi bodde i en alpby. Båstad är omgärdat av kullar och nu på vintern är kullarna vita. I träden hänger ljusslingor och folk hälsar så trevligt på en när man vandrar gatan fram. Hela Båstad är så trevligt. Folk är kontinentala. Och jag känner verkligen att jag trivs.
Nu börjar mitt nya liv, när jag ska pendla Sthlm-Båstad. Och jag börjar med en helgkurs 7 januari och en retreathelg på TorekovSpahotell 21-23/1-2011.
Ni är alla välkomna, läs mer på min hemsida www.yogavita.se

Yoga for women

Hemma i Sverige igen, efter tre veckor i Indiens värme. Känns bra att vara hemma.
Det här gjorde mig glad. Min första yogabok, översatt och utgiven i Usa. Så spännande.

Läs mer på:
http://www.goodzines.com/yoga-for-women-hatha-and-astangi-yoga-for-young-ladies-expectant-mothers-and-women-of-every-age/

Mitt egna avsked

Jag at pa restaurangen igar. Den vid havet, dar ashweembeach blir morjimbeach. For varje ar blir den liksom mer betydelsefull. Restaurangen alltsa, de sager att det ar den basta restaurangen har i Goa. Det ar nastan alltid fullsatt.
Kandisar man inte vet vilka de ar, men som forvantar sig att bli bekraftade sitter ibland dar.
Jag at det jag alltid ater. Grillad tonfisk, inrullad i sesamfron och wasabipotatismos. Till efterratt en babychoclatecake och en espresso, chokladkakan ar sa dar rinnig sa att chokladen liksom flyter ut. Jag kunde inte lata bli att tanka pa T. sa manga ganger vi suttit dar. Atit samma samma ratt. Jag kommer aldrig att sitta dar med T nagon mer gang. Men igar kandes det lite som vi var dar tillsammans. Armbandet som Ts systerdotter knot runt min arm efter begravningen har jag fortfarande kvar runt min handled. Bandet har badat, solat, akt vespa i 50 km/t, blivit masserat, prutat pa marknaden, yogat och mediterat. Det har kant som att T varit med.
Jag har behovt det.
Jag har tagit med lite sand fran stranden ocksa. Den magiska sanden som vi stoppat vara fotter i. Jag skulle vilja stro lite av den sanden pa den plats som T vilar.
Jag ska ta av mig armbandet innan jag reser i natt. Lamna kvar lite av T i det land jag vet att hon trivdes sa bra i.
Fan, vi saknar dig.

huvudvärk

Vaknade med huvudvärk. En sprängande sådan. Spelar ingen roll att jag tog en huvudvärkstablett, nej, det spränger i huvudet ändå. Så det blev ingen yoga i morse. Sååå tråkigt, eftersom jag nu är så där kär i yogan igen (som jag var i början när jag börjde med yoga) och det tack vare Natalia. Världens bästa fröken.
Så nu sitter jag här hemma och försöker kurera mig. För jag vill yoga i morgon och alla dagar fram till att jag åker til Indien.
Där ska jag ju också yoga, men inte för Natalia.