About Karin Björkegren Jones

http://www.karinbjorkegrenjones.se/

Posts by Karin Björkegren Jones:

ANNONS:

hej från aten

Oj, dagarna går. jag är i Aten och bor i ett fint litet hus precis runt hörnet på Akropolis och alldeles bredvid Filippoparken, eller hur det nu stavas. Är inte helt lätt med grekiskan…
Jag har det så bra. Tänk att det skulle ta över femtio år innan jag kom till Grekland och redan nu känner jag att jag vill tillbaka till Aten.

Huset jag bo i har ingen wifi, så det är svårt för mig att blogga. Nu sitter jag på ett litet kafe och läser av mejl. Så om ni vill följa min resa, följ mig på instagram. Jag är lite flitigare där.
KARINBJONES heter jag HÄR

TBT. Idag la jag upp det här på instagram.
IMG_7780
Med texten:
En kompis skickade det här gamla klippet. Ja herregud. 30års krisen. Vad jag inte visste då var att jag skulle titta tillbaka på mitt liv som 51åring och tänka att livet är kriser. Inte konstanta men de avlöser varandra. Det kanske inte är så för alla men om man lever ett liv i rasande fart så nog finns kriserna där. Ibland hade jag önskat att livet var mer långsamt. Det jag nu utövar här i Aten. Långsamhet. Det betyder inte tråkigt. Det betyder just det att ta det lite piano. Att fråga sig behöver jag gå in i det här? Behöver jag agera på det här. Vad händer om jag inte reagerar på det här? Jag har så mycket tid att tänka nu. Både bra och dåligt med det. Som med allt. Men tydligen undrade jag över var jag skulle träffa en man. Jag träffade mannen i mitt liv ett halvår efter det här reportaget. Vi träffades ett tag men då var inte vår tid. Sen träffades vi igen 17 år senare. I sommar dan efter midsommar firar vi åtta år. Och dan innan midsommar firar jag att jag varit cancerfri i fyra år ❤️

Så mitt råd idag. ta det piano. sov på saken.
Idag ska jag bara vara. Gå ett par varv runt kvarteret. SEdan ska jag åka till en lymfterapeut med tbanan och byta tbana och hamna lite utanför min comfortzon.

Vad ska du göra?

0

imorgon Aten

ath001

I min ungdom bodde jag i Rom. Denna fantastiska stad byggd på sju kullar. Å vad jag älskar den staden. Nu är det så länge sedan jag var där. Men får lite känslan att Aten på något sätt liknar Rom.
I alla fall den där känslan av mäktighet, av fantastiska historiska byggnader. Jag kommer ju inte hinna se allt om jag också ska hinna skriva. Men jag läser på nätet att jag kommer att bo när Akropolis.
Imorgon åker jag två veckor till Aten. Jag har fått ett författarstipendie till Ariane Wahlgrens hus, HÄR hittar du info om huset och Ariane. Jag är faktiskt lite nervös.
Visserligen är jag van att resa själv och tycker också om mitt eget sällskap. Och att får göra lite som jag vill. Jag tycker om att gå och lägga mig tidigt och vakna tidigt. Jag vaknar oftast av mig själv kl 5 och vid tio på kvällen kan jag oftast inte ens hålla upp ögonlocken. Det är min inre klocka. Jag vet att folk kan tycka att jag är tråkig som inte är en festprisse längre.
Men den här sjukdomen med C tvingade mig på nåt sätt att ändra riktning.
Mycket av mitt liv handlar om att ta hand om alla biverkningar efter alla cancerbehandlingar. Ofta är jag trött på det. Tänk vad skönt det var att ha en kropp som inte gjorde ont, som inte svullnade i tid och otid.

Att vara frisk är att vara lycklig. Synd bara att jag inte visste om det. Till dig som är frisk – vet om det! Bodil Malmsten

Ja, herregud lite så är det. You’re body is tired but your mind is not. Den meningen hörde jag i Indien för ett par år sedan av en ayurvedisk terapeut. Ja den finns. För så är det och det blir ju en liten schism där. Mellan min kropp och mitt sinne.
Det tar tid att läka en kropp som är så trött. För utomstående kan det vara tröttsamt med en person som går in så mycket som jag gör för att må bra. Men jag vet inget annat sätt.
För tillfället är mitt lymfsystem i fullständig obalans. Det gör mig lite rädd. Så nu ska jag åka två veckor till Aten och bara vila. Bara vara med mig själv. Promenera mitt i historien. Få lite sol på näsan. Längtar. Men som vanligt. Jag älskar att resa men hatar att lämna.

Sp här såg jag ut när jag bodde i Rom och jobbade som modell i såna där fotade Starletnoveller. Jag är kanske 19-20 år och jag trodde att jag skulle bo i Rom i reste av mitt liv. Saker ändras. Saker förändras. Inget är statiskt. Det är vad livet lär en. När allt känns tungt och motigt är det en skön vetskap att veta. Att allt förändras. Det kommer bättre dagar. 384600_10151162411526823_1438135771_n488255_10151162412926823_181317871_n

0

paradiset

I tisdags var det premiär för Paradisets bebis nummer två. Nämligen en livsmedelsaffär med lite mer på Regeringsgatan 44, mitt i city. Så nu finns Paradiset söder där jag jobbar och paradiset city där jag bor. Fattas nu att det öppnar ett ute på Väddö…HÄR kan du läsa om Johannes Cullberg, en av ägarnas filsofi
Båda affärerna är så bra. Är du medveten så hittar du här det du behöver. Ibland när jag går i mataffärer kan jag må illa av hur mycket skit som säljs. Så häftigt och smart på samma gång att faktiskt sålla ut det allra värsta och att ha som mål att 75 % av alla varor ska vara ekologiska. Tänk om jättar som Ica och Konsum och Hemköp kunde tänka sig att följa den principen. Dels skulle det bli billigare för oss eftersom det då skulle vara efterfrågan som skapar utbudet. Då slipper man livsmedel som är fulla med bulkämnen, hormonstörande ingredienser och liknande. Saker som vi inte riktigt än kan se vad det kommer att göra med oss människor eftersom det ännu inte finns några vetenskapliga bevis på hur det stör (förstör) oss. I vårt samhälle verkar vetenskapliga bevis vara det enda som duger. Det kan jag tycka är så knäppt. Borde inte siffror som att cancer ökar, olika diagnoser ökar, stress och utbrändhet ökar och att människor mår sämre psykiskt bara i sig vara ett bevis att något inte är bra. Ska vi behöva vänta en generation för att se vad all skit gör med oss?

IMG_7733
Bildtext: Här är jag och en av grundarna Johannes.

I tisdags träffade jag också de här killarna. Patrik och Daniel som står bakom Greatlife. Igår hade vi möte och jag hoppas hoppas att vi får till det vi vill och önskar.

IMG_7731
Jag passade på att köpa HORMONBIBELN. Ser fram emot att läsa den. Också glad att Paradiset säljer mina böcker.

Här kan du läsa mer om PARADISET

2

mitt hjärta

Igår var jag på Thoraxkliniken för att undersöka mitt hjärta. Våren 2013 visade det sig att jag hade hjärtsvikt, som är en ganska vanlig biverkning när man genomgår cancerbehandlingar. Och alldeles särskilt om man får Herceptin. Vilket jag fick. Jag skulle ha tagit 17 intravenösa behandlingar. Tydligen tar man bara sju i Finland, vad jag hört, men jag skulle ta 17. Jag kommer ihåg hur jag mådde efter varje omgång. Jag blev trött och flåsig och vid ett tillfälle föll jag bara ihop. Jag skulle cykla en liten snutt men ramlade med cykeln ner i ett dike. Jag orkade nästan ingenting. Så obehagligt.

Ibland när jag tänker på vad en kropp utsätts för. Vad min kropp utsatts för så kan jag faktiskt börja gråta. När man är mitt uppe i behandlingarna gör man liksom det man måste. Man orkar och kan inte tänka på något annat. Det är liksom nu som minnena kommer tillbaka. Och det finns stunder när jag tänker på hur det kändes. Hur jag mådde. Och jag kan ömma så för min kropp att den orkade. Att jag orkade. Att alla fantastiska människor, barn och vuxna ens orkar igenom såna här cancerbehandlingar det är helt otroligt. En del får jag så jävla oturligt tillbaka cancern och tvingas genomgå fler än en behandling.
Att göra läkarundersökningar är en sån där stund när man liksom slungas tillbaka i tiden.
Igår kollade jag hjärtat.
Mitt hjärta var nere på 30 procent i mars 2013. Normalt ligger hjärtat mellan 55-65 procent sa han som undersökte mig igår. 2013 träffade jag en läkare, ni kan ju den här historien. Men då träffade jag en läkare som skrev ut en massa mediciner som jag bestämde mig för att inte ta då de skulle kunnat ge mig både sämre hjärta, njursvikt och några andra trista biverkningar. Istället började jag med Q10 från Greatlife: GÅ IN HÄR och skriv in YOGAVITA i kampanjrutan, så får du 10 procent på ditt första köp. Jag gick till hypnosterapeuten och psykoterapeuten Ingen Lundmark som du hittar HÄR och så svingade jag kettlebells, satt långa stunder i min infraröda bastu från Luxway som du hittar info om HÄR
I augusti hade mitt hjärta gått tillbaka till 50 procent.
Men fortfarande lite under. Men på väg.
Nu visade det sig att hjärtat var 56 procent.
Jippie.
Så det ligger alltså inom ramen av normalt.
Man kan alltså läka sig med alternativmedicin.Jag längtar till den dagen man tillåter komplementär medicin på sjukhusen. För att få bättre resultat. För att patienterna inte ska behöva leva med livslång medicinering av mediciner som ger andra biverkningar som man måste äta medicin emot.

Tack ni som mejlat mig och undrat hur det gått med mitt hjärta. Jag är tacksam om glad att mitt hjärta funkar som det ska. Att det pumpar bra. För jag vill fortsätta att fylla det med kraft och energi och en massa kärlek. Nu känns det lite som att jag kan pusta ut och ta itu med de andra organen i min kropp som tjorvar. Men hjärtat, själva motorn i kroppen. Ja, det funkar som det ska. Tack för det.

Nu ser jag fram emot mina två skrivarveckor i Aten som börjar på måndag. Sedan tar jag flyget till Mallorca 23 maj för att möta fantastiska Petra. Min bc-syster och vår kurs Hathayoga & yogapyssel som du hittar info om HÄR Tror det möjligtvis finns en plats kvar.

IMG_7380

Petra är ju personen bakom Santani som du hittar HÄR. De fina fina yogakläderna och kläderna man bär mellan yogapassen. Och mest hela tiden faktiskt.

_MG_4107_MG_4266_MG_4364_MG_4532

9

godmorgon

På 70 talet, när jag var barn lärde vi oss en massa bra grejer. Vi lärde oss att inte slänga grejer, papper, flaskor och sånt på marken. Flera gånger var man ute med skolan och städade upp efter såna som tyckte det var för långt till papperskorgarna. Håll Sverige rent hette kampanjen. Jag kommer ihåg att vi kände oss viktiga, lite som att vi faktiskt kände att vi kunde göra skillnad. Vi lärde oss att släcka, att inte låta lampor stå och lysa i rum man inte var i. Och vi uppmanades att bada flera i samma badkar, om vi skulle bada. Fy fabian för att vara den som fick hoppa i badet sist. Helst skulle vi bara ta en snabbdusch och då inte varje dag.
Det var samtidigt som gröna vågen kom och många flyttade in i kollektiv eller ut till landet för att lära sig odla. Vad hände med den vågen?
Var det den vågen som senare övergick i new age, då man skulle skrika i kuddar – primalskrik. Sova med kristaller för att rena insidan. Jag kommer ihåg den tiden också. Jag gick på rosenterapi på Hälsans hus i Stockholm. Hade kristaller runt halsen. Spådde i tarotkort och drömde ”sann”drömmar. Jag jobbade på Sunrice som jag tror var Stockholms första vegetariska restaurang. De gav också ut en kokbok och jag undrar om jag inte har den i källaren någonstans.
Jag har fortfarande svårt att slänga nåt på marken och blir så förbannad varje gång man måste hoppa över hundbajs som en korkad hundägare som struntat i att plocka upp.
I morse läser jag i tidningen LÄS HÄR att vi ska inte duscha varje dag. Dels för miljön, att det är faktiskt onödigt att slösa på resurser. Men också för att vår hud mår bättre när vi inte tvättar bort de nyttiga bakterierna som vi går runt och bär på.
Jag köper tvättlappar på Ikea och åhlens och varannan dag tvättar jag mig på de viktiga ställena med min tvättlapp. Så smart tycker jag.
Dessutom skippar jag sedan en tid tillbaka shampo och tvättar håret med balsam. HÄR har Lady Dahmer skrivit utförligt hur hon gör
Jag vill gärna ha tillbaka mitt långa hår, så jag kan ha fläta.

_MG_0115

Den här bilden tog Anneli Hildonen till boken YOGAEROTICA Du har väl inte missat den?

yogaerotica

Vad säger ni om det här? Vad kan vi i väst lära oss av en mångtusenårig filosofi som yoga när det gäller sexualitet och erotik? Ganska mycket visar det sig. Yogaläraren och författaren Karin Björkegren Jones tar dig med på en resa genom yogan och andra orientaliska filosofier. I Yoga Erotica blandar hon egna erfarenheter och resonemang med fakta, intervjuer och träningskapitel, singel- och paryoga, tillits- och avslappningsövningar, och sexiga ställningar inspirerade av Kama Sutra. Yoga Erotica hjälper dig och din partner att bygga upp en mer kärleksfull och sexuellt laddad relation. Boken beskriver också hur du på egen hand kan bygga upp din kroppskännedom och självkänsla med yogan. Yoga Erotica är en vacker och inspirerande yogabok för både nybörjaren och den vana yogautövaren.

_MG_9062

Idag blev det lite av varje i bloggen. Borde hålla en linje. Men allt hänger ju ihop, på nåt sätt. Alla hänger ihop för vi är alla en, typ. Dessutom var det på 70talet som jag tog min första yogalektion i en källarlokal på Bergsundsstrand. LÄraren hette BertYoga Jonsson. Bara en sån sak.
Ha en bra dag.

1

häxans trädgård

Min kompis Hella Nathorst-Böös har gett ut sin första bok.
Och jag lovar den är så fin. Så fantastiskt härlig och BRA. Och det är så spännande med all fakta om hur häxor och kloka gummor behandlades förr i tiden. Häxans trädgård läkeväxter förr och nu. HÄR hittar du info och köper den
Boken är som ett litet uppslagsverk som får en att vilja bli lite mer häxa och att vilja veta mer. För det är en så viktig kunskap allt det här med örter och läkeväxter. Jag ska ta med boken ut till landet och gå runt i min trädgård. Vi kanske har en massa härliga örter och växter som växer där utan att jag förstått hur kraftfulla de är.
Det som är så bra, är att Hella har tagit foton på flera växter/örter. Vilket gör det lättare att se vad som är vad.

KÖP DEN!!! Du kan också följa Hella på hennes facebooksida Häxans trädgård. Där lägger hon upp lite nyheter, historia, spännande grejer och bilder.

9789187371844_200

Vår tids häxor är ju alla dessa människor som kämpar för komplementär medicinering. Örtagubbar och örtagummor. Och flera som jag pratat med, som vågat och vågar ifrågasätta gängse sätt att behandla sjukdomar har flera känt just att det bedrivits häxjakt gentemot dem. Jag tänker inte nämna några namn. men att välja annorlunda än det som erbjuds i den svenska sjukvården är som att svära i kyrkan.
Och om man är en läkare som ser att det alternativa kanske till och med kan hjälpa, kan man i vissa fall bli av med sin legitimation.

Men för mig har örter, växter varit otroligt viktiga i min tillfrisknad. Varje måndag, onsdag, fredag tar jag en iscadorspruta, det vill säga mistelextrakt. Antropsofernas medicin för cancerpatienter som 2013 blev godkänt av Läkemedelsverket. Jag har tagit det sedan mars 2013. Om du är intresserad kan du söka här i bloggen. Jag har skrivit mycket om det här medlet. Den läkare som skrev ut det medlet till mig är både traditionell läkare OCH homeopat.

Sedan en vecka tillbaka tar jag nu också kinesiska örter för att hjälpa mjälten. från Åsa som du hittar HÄR Min örtagumma.
Min kropp är fortfarande trött efter alla cancerbehandlingar. Ibland blir jag så trött på att hela tiden kämpa för att må bra i kroppen. Inte ha ont. Men också upplever jag att jag lär mig så mycket. PÅ de här åren, i sommar är det fyra år sedan jag fick min diagnos. Men sedan dess alla dessa underbara, fantastiska näringsterapeuter, kostrådgivare, akupunktörer, hypnosterapeuter med flera som hjälpt mig och väglett mig. För det är den alternativa vården som mestadels hjälpt mig, tagit hand om de biverkningar som jag fått av alla cancerbehandlingar, hjärtsvikt, lymfödem för att nämna några. Sedan tillkommer ju trötthet och kanske framförallt att alla inre organ är fullständigt slutkörda. Det enda jag vill är att stärka min insida. Hjälpa kroppen att läka. Någonstans har jag fått för mig att det kommer att ta sju år innan jag är fullständigt hel igen. Visserligen med en del skavanker, men att insidan är lagad.

Varje dag äter jag magnesium, d-vitamin, omega3, q10, adrenal response, evitamin, selen, zink, b-vitamin, one daily, cvitamin bland annat från Greatlife. Deras kosttillskott är baserat på örter. Riktig häxkraft. Och du vet väl att du går in via den HÄR LÄNKEN och skriver in YOGAVITA i kampanjrutan så får du 10 procent på ditt första köp. HÄR kan du läsa om teamet bakom Greatlife, deras filosofi Jag litar fullständigt på Patrick Wahlberg. Du läser väl hans blogg:PERFEKT HÄLSA Han är min örtagubbe.

1

klassresan

När jag var fyra år flyttade vi från Moskva till Norrviken. En förort i Sollentuna, där det då endast fanns ett trevåningshus. Ett hus med lägenheter annars bara villor. En småputtrig småstad med polisstation, bageri och en icaaffär där man kunde skriva upp på krita.
När jag var tolv år flyttade vi in till en stor lägenhet på Norr Mälarstrand 12. Jag älskade att bo på den gatan, men samtidigt skämdes jag. Så jag berättade inte att jag bodde där. Jag sa att jag bodde någon annanstans. Jag skämdes för att jag var priviligerad och adressen talade liksom om att jag var det. Jag skämdes för att det kändes orättvist.
Och det är orättvist.
Jag tänkte på det när jag tog tunnelbanan hem. Två stationer från Kungsträdgården, en från t-centralen till Rådhuset där jag gick av. Jag tänkte ofta på vilka som åkte med t-banan och vilka som hoppade av och på.
Jag tänker fortfarande ofta på det.
För det präglar en var man bor. Var man växer upp. Och nu pratar jag inte om kärleken från ens föräldrar. Utan om möjligheterna för sedan.
För jobb. För makten. Tillgång till makten. Till att bli lyssnad på eller inte. Om att kämpa eller glida. Om att ha en självsäkerhet till makten liksom medfödd för att man vet att man är priviligerad. Eller om man alltid känner sig som en underdog.
Att vara född med silversked i mun, jag överdriver en aning för riktigt så har det inte varit för mig. Men det finns väldigt mycket fördelar med det. Frågan är mest vad man gör av de där fördelarna? Jag tänker att jag använder mig av ”överklassens arrogans” som min man brukar kalla det. När jag träffar dumma människor som tror att det är bättre för att de har ett fint efternamn, bor på en fin adress, har en fin titel, äger en massa pengar men som är dumma, översittare, skitstövlar. Folk som försöker sätta sig på en för att de tycker att de är liiite bättre än andra… Ja, ni fattar. Såna då kopplar man på den där arrogansen. Det är mycket effektivt. Det är mitt hemliga vapen. Arrogans är ett bra vapen mot dumskallar. Har ni sett det här KLASSRESAN så bra av Aftonbladet. Så himla tydligt. Och så orättvist det är.

Nu börjar nedräkningen. Sju dagar kvar till jag åker till Aten för första gången. Jag är så spänd för mina två ensamma veckor i landet där ordet demokrati uppfanns.

LÄS DEN HÄR artikeln kaos är kreativitetens barnkammare. Vet inte varför jag lägger in den här. Kommer väl på det under dagen.

0

grönt är bäst

Vilken viktig bok Kinastudien är. Visserligen en tegelsten och jag har inte hunnit särskilt långt. Den här boken har sålt i över en miljon exemplar. Tänk om jag en dag får möjlighet att skriva en sån framgångsrik bok som också kan hjälpa människor. Boken är skriven av en professor i näringslära och biokemi. Jag älskar, älskar när läkare vågar se helheten av en människa och att svaret på problemet kanske inte är att skriva ut vita små piller. Bota symptom, utan gå djupare.
Och tänk om man kunde blanda in kosten i vår sjukvård. Hur viktig den faktiskt är. När öppnar det första vegetariska sjukhuset? För tänk om det är som Hipocrates sa. Han som hela skolmedicinen bygger sin vetenskap på ”Mat är medicin och medicin är mat.”

quote-ann-wigmore

När jag blev sjuk i cancer började jag tänka mer och mer på vad jag stoppade i mig. Maten och hur jag tränade var liksom det enda jag kunde kontrollera när jag var under alla cancerbehandlingar. Jag ville verkligen hjälpa kroppen att orka och stå ut genom alla behandlingar. Och faktum var att jag mådde bättre av mer grönt och av yogan. Visst ”slarvar” jag ibland. Men jag mår alltid som bäst när jag tänker på vad jag äter och hur jag äter. Och när jag gör min yogaträning,

_V1A6361corp

Sedan jag varit i händerna på sjukvården så känner jag mig luttrad. Jag har stor respekt för många läkare. Och jag är tacksam att jag träffat så många bra och empatiska. Men att vara frågvis och kräva sin rätt är också jobbigt. Ofta ofta känner jag mig jobbig. Liksom bråkig.

Men samtidigt har jag också stött på så många konstiga läkare och ibland, eller ganska ofta undrar jag över jämlikheten i vården. Jag hörde om en kvinna som åkte in akut för många år sedan. Hon mådde inte bra. Hon kände sig låg, trött och snurrig. Läkaren pratade med henne och ställde henne en massa frågor. Bland annat hur hon hade det med sin partner? Vad har det med saken att göra? Det är som att när kvinnor mår dåligt går allt att härleda till psyket. Och då är det som att problemen kvinnan kommer med inte är riktiga.
Och mår man dåligt. Har man ont. Susningar i huvudet. Är man ofta trött, sover dåligt. etc. Det behöver verkligen inte handla om att ens relation är dålig. Tänk om det är tvärtom? Tänk om det är så att relationen blir dålig på grund av det man känner och hur man mår? Man kanske inte ens har en partner och spelar det någon roll för anledningen man söker? Ta våra problem på allvar. Så tröttsamt att höra att det finns ett begrepp kärringsjukdomar och att svaret alltid är medicin som antidepressiv, hormonbehandlingar eller vad det nu skulle kunna vara. Och samtidigt så är det en indikation att man inte tar psyket heller på allvar.

Det visade sig senare att den här kvinnan hade hjärntumör. Ofta när jag kommer till läkaren känner jag mig som att jag är hypokondrisk, eller psykiskt instabil. Men låt säga att jag är både hypokondrisk och psykiskt instabil så borde väl rimligen mina kroppsliga besvär ändå tas på allvar?

Jag lovar att återkomma när jag läst hela boken, vilket jag tänker att jag ska göra i Grekland. Mina skrivarveckor i Aten. Ja, de börjar närma sig.
Jag har fått ett författarstipendie till Grekland. Två veckor som jag ska skriva, skriva skriva. Jag åker om en vecka. Men jag har redan börjat tjuvläsa i Kinastudien.
Där hittar jag att kvinnor som äter växtbaserad mat får lindrigare klimakteriebesvär. Och när jag tänker efter så i all skit jag varit med om hittills med biverkningar efter bröstcancern. Så har jag i alla fall sluppit besvär som vallningar, nattsvettningar, blödningar och liknande. Jag tror ju att yogan också hjälper kroppen med de besvären.

I boken Frisk och strålande hy på naturlig väg närmade jag mig maten allt mer. Den boken skrev jag under alla mina cancerbehandlingar och också under biverkningarna. Boken kom ut i januari 2014

Skärmavbild 2013-11-13 kl. 13.17.21

Men i21 dagar till ett lättare och friskare liv gick jag djupare in i maten och hur viktig den är för vårt välmående.

9789155261498_200_21-dagar-till-ett-lattare-och-friskare-liv

Visst kan du göra en 21 dagars detox, men det jag ville med den här boken var att det skulle vara en bok som var lätt att följa. Enkla recept som man kan blanda in och äta när som helst. Liksom clean eating. Oj, vad jag ska äta clean i Aten. Någon som har tips på yogaställe, helst ashtanga? Eller kanske restorative? Vegorestauranger? Rawfood? Nåt jag inte ska missa?

0

magiska björken

björksav

För länge sedan intervjuade jag Rosie Björkman. Ni vet häxan Rosie. Då berättade hon att vi björkar hade ett eget sällskap – typ björksällskapet. Lät så spännande.
Efter det har jag tänkt mycket på trädet björk. Att hon finns i så många skepnader och att hon har så mycket. Björken är rik på så mycket. Man kan utvinna så mycket ur henne.

En kompis till mig drev ett kafe/bistro i Båstad och hon köpte in björksav och också björkvin från en man som producerade just det. Och ni vet ju reda att jag gillar naturvin och tycker att det är det bästa. Det finns inget vin, inte ens det ekologiska som inte har någon skit i sig på Systembolaget.
Jag brukar tänka på det när jag läser om den ena kändisen efter den andra som ”producerar” sitt vin. Sätter sin logga på ett vin. Undra om de tänker på alla tillsatser? Vill du veta mer om naturviner, boka in dig på en naturvinsprovning på Spritmuseum. HÄR hittar du info Naturviner är det trendigaste man kan dricka och finns på de finaste krogarna. Spritmuseum har en helt fantastisk liten restaurang med sjukt god mat, mycket vegetariskt och framförallt de erbjuder naturvin.

Min mamma äger mark i Roslagen och bland annat en hel del björkar. Så lyxigt. Vilket ju också är en fördel eftersom man inte får gå ut och tappa björkar utan att fråga ägaren av träden om lov. Och man får inte heller glömma att fråga björken själv om lov.

Jag och min kompis Hella åkte ut till Björkö där vi har vårt land för att testa. Och faktiskt vi fick ut lite björksav. Vi skålade i två nubbeglas. Förmodligen var det för tidigt. Men om man inte testar lär man sig aldrig.

2