About Karin Björkegren Jones

http://www.karinbjorkegrenjones.se/

Posts by Karin Björkegren Jones:

peace

FullSizeRender3

Ni vet hur man känner sig när man varit på en härlig resa. Man kommer hem inte bara med en fylld resväska, men också är man fylld med ny energi. Nya tankar. Nya grejer. Jag känner mig glad. Som att min framåtrörelse är mer lättsam. Känns som att för varje år som går blir det lättare. Nu är det bara två år kvar tills jag är friskförklarad. Och det känns så härligt. Så bra.
När jag kom hem väntade ett brev från Mikrokirurgin på Karolinska. Om en vecka ska jag dit för att prata om det är möjligt att göra en operation för att hjälpa mitt lymfsystem. Jag är inte ledsen längre för att mitt bröst är borta. Men jag är ledsen för min arm. Ledsen för att den svullnar. Att jag alltid måste ha den i ett fodral.Tänk om det går att göra en operation som kan förenkla för mitt lymfsystem att flöda i min högerarm.
Halleluja.
Men om det inte går. Måste jag nå fred i min kropp.
Fred i mig själv. Fred. Frid.
Lugn.
Acceptera.

IMG_5475

en syster på Mallis

FullSizeRende5r

Det har kanske inte undgått er om ni följer mig på instagram. Att jag är här nu. PÅ Mallis. Och den här gången. Jag vet inte vad det är men jag drömmer om att vi ska ha ett litet hus. Jag bor hos Petra och Stefan. Det är Petra som driver Santani Som gör så fina yogakläder, och kläder att ha på efter yogan och mellan yogapassen. Eller egentligen när som. Petras kläder är svensktillverkade och av superfina material. Jag har blivit alldeles kär i hennes kläder. Dessutom är Petra en ny bekantskap för mig. Ni vet hur härligt det är är när en person växer. Vi har följt varandra lite på avstånd. Petra hörde av sig till mig när jag fick bröstcancer. Och när vi träffades förstod jag att hon genomgått exakt samma som jag. Men det var 17 år sedan.
För mig har det varit och är så ovärderligt att prata med någon om mina känslor kring bröstcancer, operera bort ett bröst och inte vilja rekonstruera. Om tankar och känslor, utan att egentligen prata, för att man bara fattar. Vi som genomgått bröstcancer brukar kalla oss för bc-systrar och lite så är det. När livet varit turbolent, när man haft en dödssjukdom hängande över sig, ja, livet blir sig inte likt. Men hur blir det? Hur vill man leva, tankarna om det blir så klart avgörande. Viktiga. Att då prata med någon som genomgått samma, men som är många år före en dels i överlevnad, men i värderandet av livet. Och ni anar inte vilken inspiration Petra är, inte bara för mig och jag är så glad för vårt samarbete och det blir mer. Jag lovar!

FullSizeRende77r

Dessutom har världens bästa kollega och kompis, nämligen fotografen Anneli varit med, i alla fall en stor del av tiden. Ni märker skillnad när hon tagit bilderna här på bloggen…
Det har varit en toppenvecka. Så härlig. Mallis har visat sig från sin bästa sida. Nu har jag bara en dag kvar här på ön. Imorgon åker jag hem och det blir lite mer frekvent med inlägg här på bloggen.

IMG_5487

Håll maj 2016 öppet. Vi planerar för nästa yogakurs jag och Petra.
Det blir så härligt. Jag lovar.

Om shanti, shanti, shanti

en handfull

IMG_5314

en handfull bröst.
När man läser intervjuer med män, killar, gubbar läser man ofta att de älskar de bröst deras kvinna har. Att en handfull bröst räcker. En handfull bröst är liksom idealet för hur ett bröst ska vara format. För mig har det här med hand full med bröst fått en ny betydelse. För det här är numera mitt högerbröst. Eller det jag lägger in i min bh med specialficka.

I fredags hämtade jag ut ett nytt silikonbröst. Vi kan hämta ut två om året. För brösten slits. Den här gången fick jag ett lite lättare än de jag haft tidigare. Så att det inte ska vara så tungt för axeln och armen. Armen är ju redan överbelastad med sitt lymfödem.
Nytt för nu är också de påklistringsbara bröstvårtorna. Jag fick också ett extra om det skulle lossna.
Ett nästanpåriktigtbröst.
Skrev om det här på instagram. Undrade om bilden på mitt bröst skulle tas bort av censuren. Jag undrade om bilden på mitt bröst var provocerande. Och om det ens räknades som ett bröst.
Uppenbart gör det inte det. För bilden får vara kvar.

Det är ju ett silikonbröst, men det är avtagbart till skillnad från andra silikonbröst.

Ska jag skratta eller gråta?

Jag väljer stridsvägen, sträcker på ryggen. Stolt för jag är en amason, men ännu har jag inte varit på något badhus. Ännu är det långt till jag orkar, står ut med blickarna när jag hänger av mig mitt högerbröst i ett omklädningsrum. En dag orkar jag kanske. Vem vet. Men alldeles enkelt är det inte.

11224061_10153584409526823_8603932419247931800_n

eko är reko

11224061_10153584409526823_8603932419247931800_n
Bildtext: Nästa bok. En yogabok med recept av Curlyfoods kommer ut jan 2016. Såklart blir det gröna recept. Goda, fantastiska rent ut sagt recept gjorda av en av de äldsta i gamet. En doldis men inte för oss som vet. Cissi har inspirerat så många av oss grönisar med sin kunskap. Borde vara huggsexa på att hon ska göra sin egna stora gröna kokbok. Var tror ni allt grönt i boken kommer ifrån? Jo från Stockholms bästa matparadis. Vid namn Paradiset Här hittar du det mesta. Och glöm inte ett besök på hudavdelning. Se till att prata med Marie. Hälsa från mig. Hon är så insatt i vilka krämer och oljor som är bäst på marknaden.

Det HÄR är så smart. Så smart. Känns nästan som ett Ikea och kanske kan det bli som ett matIkea på sikt. Där vi med inte den största plånboken, men med en intention att äta bra mat, från bra råvaror ändå kan handla. Och får Johannes, grundaren av Matparadiset sin önskan igenom, ja då kommer det finnas ekoaffärer, med extra stort sortiment runt om i hela Sverige.
Min önskan är ju att vårt behov av att vilja och kunna välja ekologiskt i alla led. Gärna schyssta produkter också i de andra leden, dvs produktionsmässigt både för de som producerar och för miljön. Att det behovet från oss konsumenter gör att priserna går ner, eftersom efterfrågan blir större på de bra produkterna.
Att vi blir ekoaddicted. Ekoknarkare. För det sätter press på andra livsmedelsaffärer. Men ännu är ju vägen ganska lång. För fortfarande väljer många gurkan för 19.90 på Ica, än den ekologiska för 39.90. Förhoppningsvis gör en stor efterfrågan av ekologiskt att det inte blir så stor prisskillnad, så att flera har möjlighet att välja den ekologiska.
Men hur kan man få ekomaten att inte kosta så mycket? Går det?
Kanske kan man som producent vara tvungen att betala skatt på det som inte går att återvinna. Dvs förpackningen. Och skatt på om man använt farliga ämnen i sin produktion.
Eller nån sorts lurskatt, att typ Nestle och Findus och allt vad de heter. Om deras sylt bara innehåller en jordgubbe. Och ändå kallar de det jordgubbssylt. Är inte det lur? Borde införas nån typ av matagenter, som går runt och ”sätter dit” alla de som tjänat storkovan på att producera skit och som gjort oss beroende av billigt skit.
Haha känns som att jag är nåt på spåret…
Jag tycker ju att man kan införa sockerskatt också gärna retroaktivt…Det vita sockret är ett knark. För ni har väl läst ANN FERNHOLMS Läs det här fantastiska och viktiga böcker? Ett sötare blod, Det sötaste vi har och nu kommer hon med en ny bok för småbarnsföräldrar.

framsida_smakaventyret_RGB

Ann Fernholm är också en av grundarna till Kostfonden Här kan man gå in och titta på vetenskapliga studier om vad Sockret gör med oss.

Bland annat läser jag det här. När jag fick mitt cancerbesked var jag ute och googlade och bland det alternativa fanns redan det här. Men oj, vad slagen jag blivit på fingrarna av människor när jag sagt det. Men nu, kan ske vi kan få det svart på vitt.

”Insulin kan få tumörer att växa snabbare. Bukfetma, prediabetes och typ 2-diabetes ökar risken för cancer. En möjlig förklaring till riskökningen är att en hög insulinnivå i blodet triggar kroppens tillväxtsystem. En kost som sänker insulinnivån skulle rent teoretiskt kunna hjälpa fler människor att överleva sin cancer. Kostfonden vill undersöka detta genom välgjorda vetenskapliga studier.”

Det här är oerhört viktig forskning. Visst kan man äta nåt sockrigt då och då, men man ska vara uppmärksam på hur mycket man egentligen sätter i sig. Jag upplevde när jag slutade med gluten, så försvann också mitt sockerbehov. De två grejerna verkar ju höra ihop.

12002114_10153715159975649_5493863258887552766_n

Happy lördag

Ni har ju sett att jag bytt hemsida och plats för min blogg.
Det är jättekul, men jag som är så sjukt oteknisk och faktiskt lite rädd för teknik. Äh, jag fattar inte alltid och blir som paralyserad när man ska trycka på olika knappar. Men förhoppningsvis lär jag mig den här hemsidan och bloggen också.
För mig är siffran 8 magisk. Jag är ju också född 8/8. Det var också mitt första gångertal som jag lärde mig, att 8×8=64. Som ju också är året jag är född.
Så för mig blev det ju också extra skoj att ashtanga, som ju är min favorityogaform, faktiskt betyder åtta. På min hemsida hittar du också Karins 8 grenar Om du scrollar ner till den sista, den åttonde grenen kommer du att kunna hitta härliga olika grejer.
Just nu det här härliga erbjudandet FullSizeRender För så där fridfull som jag ser ut på bilden, så kan du också se ut och känna dig efter att ha varit i Liane från Tant Raffas hudvårds magiska händer. Gå in på min hemsida och kolla.

Men, jag ville också erbjuda dig det här.

Tillsammans med Greatlife har jag plockat ihop två finfina erbjudande. Nu inför höst och vinter är det nämligen väldigt bra att boosta kroppen med D-vitamin och Magnesium.
Här kan du också läsa Mina tankar om kosttillskott och varför jag väljer att äta vissa utvalda kosttillskott.

Ingen kan ju ha undgått att vi behöver hjälpa kroppen med på D-vitamin och Magneisum. Så vad sägs om sägs om lite Sol på burk och det viktiga Magnesium
185

Kanske vill du slå till med mitt höstpaket? Då ingår också min bok Frisk och strålande hy på naturlig väg Höstpaket

186

Och ni vet väl att ni fortfarande får 10 procent på ert första köp Om du går in här och skriver YOGAVITA i kontaktrutan.

Jag önskar er en fin dag. Igår hade jag 31 knipande kvinnor på min workshop på Atmajyoti och nu ska jag själv iväg och fylla på med lite pranayama.På den här härliga kursen

12002114_10153715159975649_5493863258887552766_n

your body is tired but your mind is not

När jag var i Indien för lite mer än ett år sedan, så sa den unga massösen med de varma och starka händerna: your body is tired, but your mind is not. Igår hos akupunktören fick jag höra detsamma, fast med andra ord.
Med ett enda ord skulle man kunna sammanfatta det för obalans. Så är det nog.
Min kropp är trött. Och det är väl inte konstigt. Efter alla sjukt jobbiga cancerbehandlingar som vi människor som genomgår cancer ofta får ta oss igenom. Och så biverkningarna på det. Ja, kroppen är trött och det kommer säkert ta tid att komma tillbaka. Hitta den där balansen igen.
Jag går på den ena behandlingen efter den andra. Tar verkligen signalerna på allvar. Kroppen är trött. Men mitt huvud är piggt.
Och sånt kan ju också lura en.
Och säkert sånt som lurar de flesta människor att köra på som om det inte fanns någon morgondag. Kanske är det därför så många blir utbrända?
För att vi inte lyssnar på kroppen.
Men jag har blivit så mycket bättre på att ta det lugnt.
Idag tänkte jag vila innan min knipworkshop på Atmajyoti. Vila och ta det lugnt. Gå en promenad i höstsolen med Pino. Dricka en grön drink. Njuta av stillhet.
PÅ kontoret har vi en övervåning. Där har jag ställt en säng. Så ibland när jag suttit för länge framför datorn. Huvudet och hjärnan gått lite för mycket i spinn, ja, då masar jag mig upp på ovanvåningen och lägger mig en stund. Powernappar. Tupplurar eller Tantar som vi bestämde att det skulle heta.
Att lyssna på din kropp. Känna efter kan mycket möjligt vara det bästa du kan ge dig själv. För vem sjuttsingen tackar dig när du står där helt utsliten?

_MG_9458

Den här bilden tog Anneli Hildonen på mig, en vinterdag för lite mer än tre år sedan. Jag var helt slutkörd i kroppen efter alla behandlingar, som då inte vara klar. Vad jag inte då visste var att jag skulle få både hjärtsvikt och lymfödem. Att vila är att leva kanske borde bli ett nytt mantra?

mammon

mammon

Dessa tider. I morse vaknade jag och kände bara Jag vill inte drivas av mammon. Jag vill inte ha en massa utgifter som gör att jag måste jobba jobba jobba. Och sedan vara skiträdd för att försvara det jag äger. Jag är högst delaktig till att världen ser ut som den gör. Mitt ha-behov. Och jag vill inte. Kan ni känna så?

Jag är en sån som ”tror2 på tecken. Så läste jag Astrobloggen och tydligen är det en alldeles särskild dag på torsdag. Den uppmanar till att städa bort, bort våra psykiska sopor och överflöd, men också rent fysiskt. Vad behöver jag? Behöver jag allt det där jag tror att jag behöver?
Jag vill downsiza, för allt det andra känns så vulgärt.

För plötsligt ser man saker som blir helt absurda, som att en sångerska betalade en halv miljon för en bröllopsklänning för att se ut som en 40 årig prinsessa. Och så en riktig prinsessa som vi ”försörjer”, genom våra skattepengar och som mest verkar vara intresserad av vilken väska som är ny på Gucci. Kontrasterna.