en handfull

IMG_5314

en handfull bröst.
När man läser intervjuer med män, killar, gubbar läser man ofta att de älskar de bröst deras kvinna har. Att en handfull bröst räcker. En handfull bröst är liksom idealet för hur ett bröst ska vara format. För mig har det här med hand full med bröst fått en ny betydelse. För det här är numera mitt högerbröst. Eller det jag lägger in i min bh med specialficka.

I fredags hämtade jag ut ett nytt silikonbröst. Vi kan hämta ut två om året. För brösten slits. Den här gången fick jag ett lite lättare än de jag haft tidigare. Så att det inte ska vara så tungt för axeln och armen. Armen är ju redan överbelastad med sitt lymfödem.
Nytt för nu är också de påklistringsbara bröstvårtorna. Jag fick också ett extra om det skulle lossna.
Ett nästanpåriktigtbröst.
Skrev om det här på instagram. Undrade om bilden på mitt bröst skulle tas bort av censuren. Jag undrade om bilden på mitt bröst var provocerande. Och om det ens räknades som ett bröst.
Uppenbart gör det inte det. För bilden får vara kvar.

Det är ju ett silikonbröst, men det är avtagbart till skillnad från andra silikonbröst.

Ska jag skratta eller gråta?

Jag väljer stridsvägen, sträcker på ryggen. Stolt för jag är en amason, men ännu har jag inte varit på något badhus. Ännu är det långt till jag orkar, står ut med blickarna när jag hänger av mig mitt högerbröst i ett omklädningsrum. En dag orkar jag kanske. Vem vet. Men alldeles enkelt är det inte.

4 reaktioner på ”en handfull”

  1. Gunilla Claesson

    Hej Karin!
    Jag har följt dig sedan jag själv kände mina knölar i mitt höger bröst i början av november 2013. Det har varit bra för mig och jag sympatiserar med mycket av ditt alternativa tänk kring mat och hälsa. När jag nu läste om ditt lösbröst och det faktum att du ännu inte känt dig redo för att besöka ett badhus vill jag delge min erfarenhet av detta. Jag hade aldrig innan jag själv fick min bröstcancer sett någon kvinna naken med bara ett bröst. När jag fick mina behandlingar och drogs med den där förhatliga picklinen tänkte jag bara på att jag skull bli av med den och då skulle jag minsann gå till badhuset. Sagt och gjort. Jag hade för vana att gå tidigt i badhuset men varje gång jag stod i duschen efteråt var det fullt av barn i 10-12 års åldern som skulle på simundervisning och som fick se mig utan bröst. Jag kan lova att dom tittade men jag fick en idé om att jag faktiskt gjorde en insats för oss alla drabbade genom att visa att så här kan livet också bli och det är ändå ok att gå i badhuset. Efterhand började jag till och med känna en stolthet över min kropp som orkat med all behandling och som nu behövde bada för att läkas. Jag förstår att det kan vara jobbigt att stå naken med allas blickar men det är ju väldigt skönt att bada för en stel och trött kropp?

    1. Helene Gullhav

      Så befriande att läsa ditt inlägg! Jag gillar också att simma, men har inte varit i badhuset än. Är precis klar med cytostatika och strålbehandling, inte riktigt redo än. Men jag håller med dig, så här är livet!

  2. Gunilla Sjödahl

    Jag kan aldrig sätta mig in i hur det är att inte ha två bröst. För min del skulle det inbära att mina ”startknappar” för sexuell upphetsning försvann. DET skulle jag sörja ofantligt. Var på en fest för ett par år sedan där en kvinna fått ta bort ett bröst och hon både solade och badade topless. Hon beskrev det som en stolthet och styrka i att ha bekämpat och vunnit över en dödsfiende och det tänkte hon vara stolt över att visa upp.
    Min dotter hade det finaste långa hår man kan tänka sig och rakade av sig alltihopa. För henne var det tufft och var inspirerad på något rockstjärnor i USA ägnade sig åt. På Friskis och Svettis var det en tjej som var helt kal på huvudet. Vi tänkte att hon nog inte gjort med sitt hår av samma anledning som min dotter…. Men jag kan tänka att tjejen var modig som inte dolde sin sjukdom och kanske kanske kan min dotter ha bidragit med en känsla av…..ja vad ska jag säga deltagande. För övrigt kan du se min dotter när vi rakade henne här: https://www.youtube.com/watch?v=xXEp-xceYzo

  3. Det du skriver Karin går rakt in i mig, av igenkänning. Jag gillar mitt självhäftande bröst med almondfärgad bröstvårta men… jag längtar efter rekonstruktionen, att bli mer hel och symmetrisk igen. Tänker gå till simhallen i nästa vecka och försöka vara stolt med ett högerbröst i handen. Kram fantastiska du som varit så viktig för mig i sommar och är … ??

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *