allt har en baksida

I fredags var jag och Anneli på förlaget och ja, de gillar manuset. Varje gång känns det så skönt. Man är alltid nervös när man lämnar in. Ska de gilla det, är det här vad de beställde? Men ja, de är nöjda. Nu ska jag bara finjustera lite, göra det där lilla extra. Och vi ska ta några fler bilder. Men det är bara roligt. Att få jobba med Anneli Hildonen är som att få betalt för att ha roligt och umgås. Vi har jobbat ihop i över sju år, eller är det mer?

Här är jag och Anneli, glada efter mötet. Vi åkte direkt till Voltaires restaurang på Pub för att äta lunch och få i oss hälsosamma drinkar. Jag tog en Rawsallad, som ärligt talat, vad betalade jag för? Så trist. Överhuvudtaget tycker jag det är supertrist när folk skriver Rawfood, och egentligen undrar man vad det är som är Raw.
Det är bara en sallad, en ganska tråkig. Med isbergssallad som någon sorts bas? Varför kan de inte byta ut salladen till spenatblad i alla fall. Näe, jag blev väldigt besviken. Dessutom hade de stoppat i två brödbitar, hur mycket Raw är det?
Jag tänker att Raw kommer att utarmas på samma sätt som ordet yoga. Nu kan man köpa en yogamatta på kontorsaffären Svanström och det är en liten matta, som en dörrmatta med stuns i som man ska stå på framför datorn?
Lite så kommer det alldeles säkert bli med rawfood. Nu är Raw trendigt, så då kan man skriva raw lite varsom, så tror folk att de ätit bra och hälsosamt.
Nä, jag säger Matapoteket på Bondegatan 1, just nu i BUS lokaler, men snart i en egen lokal snett mitt emot på samma gata. Du får en bra rawfoodlunch, god som attan för 89 kr. Och det känns som den är gjord med kärlek.
Men juicerna är bra på Voltaire och ibland är det världens gulligaste personal, som fixar det där lilla extra, till en som helst inte vill ha frukt i sin juice.
Har ni sett arga Arga doktorn på SVT. Jäklar, vilken bra ide. I senaste avsnittet fick en kvinna äntligen hjälp med att få en remiss till rätt läkare. 40 år fick hon vänta på, att få reda på att hon hade EDS som är en sjukdom som också hennes barn kan ha ärvt. Helt otroligt, att det ska behövas en arg läkare och ett tv-team för att man ska bli tagen på allvar.
Vi behöver mer arga i vårt samhälle, helt klart. Som säger ifrån, liksom banar väg för de som inte vågar, ids, orkar eller kan ryta ifrån. Men vi får inte lägga allt ansvar på de som ryter. Vi måste alla våga säga ifrån ibland.

Svt visar också dramadokumentären Sveriges bästa äldreboende. Har ni sett den? Där visade det sig att de ”intagna”, ja, för det känns nästan som om man är intagen om man hamnar på ålderdomshem. De betalar 2900 kr i månaden för mat. Men de är undernärda. De får inte i sig tillräckligt med näring.  I avsnittet jag såg hade de tagit in kocken Leif Mannerström och det var väldigt bra. Han var uppriktigt ledsen när en kvinna gick och la sig hungrig, eftersom hon inte kunde få i sig maten. Det gav tyngd till alltihopa.
Tänk om de kunde juica grönsaker till de äldre. Jag lovar att de skulle bli friskare och gladare. Maten är inte god, ser inte god ut. Vi äter med ögonen säger många kockar, hm gäller det inte gamla också? Personalen hade inte ens tid att tala om vad maten innehöll  (jag skulle aldrig äta något som jag inte vet innehållet på) och miljön de äter i. Kan de inte göra den lite hemtrevlig? Alltså, allvarligt vad är det för värld. Så ovärdigt. Du är vad du äter  säger vi och samtidigt vad är det för signaler vi ger? Människor som levt sina liv, jobbat och slitit i vår värld, nu när de inte kan jobba längre anses de så värdelösa att de inte ens ska få god och näringsrik mat, fast de betalar för det?

Igår åt jag en så god mousse. Tänk vad lätt att få i sig bra näring. Ett bra tips till åldringsvården. Juica salladen åt de gamla, så vi vet att det får i sig näring.
En avocado
Lite mandelmjölk
Spenat
1 msk Kokosolja
1 skopa Raw Proteinpulver från Sun Warriors med chokladsmak

Alltså, så smaskigt.

Jag har investerat i den här fantastiska apparaten, som också är så snygg. Min vitamix med en motor som skulle kunna mosa min Iphone till en smoothie. Men jag använder den varje dag, så det kommer på sikt vara en bra investering. Jag köpte den på Gryningen på Folkungagatan, väldigt nära Medborgarplatsen, som är min favoritaffär. Där finns så mycket kunnig personal. Nu drömmer jag om att Gryningen ska starta en filial inne i city.

Jag ser inte min baksida så ofta. Igår tog Anneli det här kortet. Ser ni vad långt det blivit och vad lockigt. Hoppas hoppas jag får behålla lockarna. Och glöm inte allt har en baksida.

5 reaktioner på ”allt har en baksida”

  1. Ja man måste vara envis. Har så mkt erfarenhet av det i mitt eget liv. Blev för långt att posta här men har lagt det i ett inlägg i min egen blogg istället. Delar av min historia. http://ulrikamakinglemonade.blogspot.se/2013/09/om-detta-med-envishet-och-att-kampa-for.html

    Kika gärna in under inspirationsfliken också där jag visar min egen yogaglädje. Grunden för min trygghet i livet är Gud, Jesus. Utan Honom skulle inget ge mig ro. Men med Honom blir yogan ett verktyg som ger mig så mycket ro och styrka och glädje både kroppsligt och mentalt. Man kan göra så mycket även om man har en del skavanker. 🙂

  2. Mycket är åt helskotta i vården och äldreboenden. Kanonbra att det uppmärksammas i Tv. Vi får hoppas att det inte stannar där utan att vi ställer krav. Tyvärr är det inte så enkelt om man är gammal och/eller sjuk.
    Önskedrömmen är att de som arbetar där det är obefintlig eller dålig kvalitet ska reagera.
    Jag bor i samma landsting som det var reportage om men jag hade ingen aning om att det var så illa ställt. Jag var övertygad om att vi får undersökningar som fastställer en diagnos. Det trodde jag gällde oavsett var vi bor i landet men ack så naiv jag var.

    Såååå fint o mycket hår som vuxit ut! Hade du lockigt hår tidigare?

    /ninni

  3. Ja, Arga Doktorn tycker jag är ett informativt, bra program som verkligen behövs. Jag har själv dåliga erfarenheter från vården, och har känt det som att man blir misstänkliggjord, ungefär som att det skulle vara roligt att uppsöka vården. Jag söker ju deras hjälp, för att jag vill få hjälp/få en diagnos. Många blir som sagt, "stoppade" på vårdcentralen som inte har mycket specialistkunskaper, och kommer inte vidare. Den sjuke får då gå i något slags limbotillstånd.
    I det första programmet var det en ung kvinna som inte fick pengar, ca 20 000 kronor till rehabilitering för att kunna öva sig att gå mm. En liten summa tycker jag med tanke på vad det skulle ge henne.
    När man sedan läser att generaldirektörer på tex. Arbetsförmedlingen får 120 000 kronor i månaden för att göra ett dåligt jobb, ja då undrar man vad samhället har för proportioner på sina utgifter. Det är skamligt.

  4. Fruktansvärt…håller med i allt du skriver. Skall man "förvara" människor som slitit hela sitt liv såhär, är det såhär vi vill att vårt samhälle skall se ut, på ålderns höst då man inte längre orkar eller kan ta hand om sig själv så som man skulle vilja, fråntas möjligheten att få äta sig mätt eller för den delen veta vad det är man egentligen stoppar i sig?..Det är i allra högsta grad ovärdigt OCH omänskligt. Med tanke på att vi dessutom lever i ett s.k I-land är det en xtra stor skam./Lan

  5. Hej!
    Använder du bara Vitamixen? Eller har du någon annan maskin till dina juicer?
    Typ en juicemaskin?
    Mvh Ann

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *