Mitt möte med finlands-svenska yoginis

Bildtext: Några av de fina tjejerna i Jakobstad.
Jag är glad. Mycket glad. G L A A A D!
Jag är precis hemkommen efter en mycket härligt och givande yogahelg i Finland. Var på två jätte fina yogastudios, en i Vasa och en i Jakobstad och höll kurs i kvinnoyoga.
Vilka härliga kvinnor.
Vilket gensvar. Oftast är det härligt att vara lärare.
Man åker hem och hoppas på att man kanske förhoppningsvis inspirerat någon.
och man åker hem glad.

När jag började med yogan tyckte jag att den var så militärisk och jag hade svårt att hitta mig själv i den. Även om jag blev huvudlösa kär i yogan direkt.
Men det vet vi ju, det finns ju nåt som heter omöjlig kärlek också… ;))
Min drivkraft har nog varit att hitta mitt eget förhållningssätt till yogan och inte blint följa vad andra säger att yoga är.
Vad tycker jag själv. Vad är yoga för mig?
Jag blev intervjuad av radion i Vasa. Ska bli kul att höra det. I alla fall fick jag frågan varför yoga måste vara så strängt och disciplinerat.
Hm, tänkte jag.
– Näe, det behöver det ju inte vara.
Jag kan tycka det är tråkigt. Men många människor anser ju tyvärr att glada människor är lite korkade, medan tystlåtna är smarta. Ja, jag vet att jag slänger mig med fördomar. Folk kanske inte alls anser att det är så. Förhoppningsvis inte.

Yoga är vad du gör det till, så länge du är en god människa och så länge du kämpar med dig själv och att ta av dig dina fördomsfulla glasögon så är du på rätt väg.

Men jag tror på mer på glädje OCH disciplin i yogan.
Disciplin är viktigt, för att hitta fokus. Men vi är ju människor och vi lever i relationer. Och livet blir lättare om man ser på det med lite humor och om man vågar skratta då och då åt sin tillkortakommande. Och yogan blir lättare de där dagarna det känns motigt, om man ser på det med just humor. Bra mycket lättare än om man strängt säger till sig själv: Upp och yoga! Med en förmanande och sträng röst. Då blir yogan snarare en bestraffning, och då är mna nog inne i en farlig snurr.

Och att man vågar öppna sitt hjärta.
Att våga yoga med öppet hjärta.

Och det finns inget strängt i ögonen på vare sig sharath eller guruji, när de säger ”You do”. Snarare en uppmuntran och ett litet leende där bakom.
Och jag tycker det är trist att så många uppfattar just ashtangayogan som sträng och disciplinär och jag hoppas det luckras upp.

Jag tycker det är smart att vara glad. Att våga hitta glädjen. Att våga skratta åt sig själv och sin tillkortakommande, kanske bjussa på dem inför andra. jag menar livet i sig är så strängt. Varför göra yogan till något strängt, när den rymmer så mycket glädje?

Bara mina tankar en måndag, när dagen mest gått i ett.

7 reaktioner på ”Mitt möte med finlands-svenska yoginis”

  1. Tusen tack för en lärorik och inspirerande yogahelg i Jakobstad! Min förälskelse till ashtangan blev allt djupare, mycket tack vare dina åsikter om yogan som vi fick ta del av.

    En bättre pensionsförsäkring kan man inte skaffa sig. Vilken tur att jag redan som 32-åring erbjöds möjligheten att stifta bekantskap med ashtangan. En länk som växer sig allt starkare i mitt hjärta.

    Varma vårhälsningar, Susanne

  2. Instämmer i Susannes ord här ovan. Vi är nog många, som upptäckte nya sidor av ashtangan i helgen. Och jag tycker väldigt mycket om ditt förhållningssätt till ashtangan och din försäkran om att den är mer än fyra väggar 😉 Det var precis det jag behövde få höra, precis just nu.

    Glädjen ja, och konsten att inte ta sig själv på för stort allvar. Åh, vad vi har mycket att lära ännu!

    Kram!

  3. Hej Karin!

    Tack för yogan med dig det var mycket inspirerande. Då när du frågade om vi hade frågor , då hade jag NATURLIGTVIS inte en enda fråga men NU har jag. Jag har tränat mycket annat innan jag fann Yogan och tränar fortfarande, mest löpning men även styrka. Hur ser du på att kombinera Yogan med annan träning? Skulle det vara bättre för kroppen att lämna bort styrketräningen till förmån för Yogan? Och finns det annat som är bra att tänka på när man kombinerar löpning och Yoga?
    (mitt bloggnamn har hängt med sedan min träning fokuserade på Styrka ;0), vet att det är så NOT Yoga ) Hälsn. Marica

  4. Åh, skulle vara härligt med en hel helg eller kurs i yoga. Lyckas missa dessa har jag märkt. Älskar din bok(som efter jag köpt och läst den kopplade till att det är du som skrivit den) ”Yoga för kvinnor”.
    Bra med inspiration du ger tycker jag till alla som haft yoga med dig!!

  5. å tack för all feedback! Jag blir så glad! Det var en jätte härlig helg. Marica – man brukar säga att all annan träningsform mår bra av yogan, men kanske inte yogan blir bättre. Yogan gör är att man får långa muskler, som är flexibla och alltså inte bulliga – som de ju oftast blir av styrketräning. Men jag tycker nog att man ska göra det man gillar. Och sen efter ett tag kommer det att utkristallisera sig. För mig räcker yogan, men jag går ofta långa promenader min hund och då har jag fått dagens dos av dagsljus, som är nog så viktigt. Och mina ben blir starka.;)
    Men på en konferans med Sharath (Gurujis barnbarn) så var det några kvinnor som frågade om powerwalk. Och han tyckte att det skulle man inte göra, och man skulle inte ta massage, eftersom yogan är som massage. Han menar att yoga räcker. Men jag kan tänka mig att om man är överrörlig kan det ibland vara bra att göra styrketräning för att bygga upp musklerna kring alla leder och för att lära sig core till exempel. Gör sånt du gillar. Det tycker jag är det viktigaste. Och ge dig själv VILA, för det är också viktigt.

    kram

  6. Precis som ovanstående kommentarer vill jag också tacka för helgen. Din energi var så positiv och varm att jag lämnade yogastudion med en härlig känsla!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *